Flera personligheter?

Intressant att den här tråden dök upp nu. Just nu är aktuella dianoser för mig (förutom min neurologiska diagos):

-depression
-psykotiska symptom (vet inte nuvarande 'diagnosvariant' på det).
-stressyndrom (akut/kroniskt). Jag har tydligen också ett
-misstänkt dissociationsproblem (dissociativt syndrom?)
och/alt 'integrationsstörning'.

Det sistnämda är ofta förknippat med typ DID. Jag upplever mig emellertid först och främst som mig själv. Men, jag har också återkommande reaktions-tanke-handlingsmönster som är mig mycket främmande och har en inre konsistens. Detta är dock inte uppenbart för omgivningen, men för mig ett tydligt mönster. I samband med ett påtagligt 'skift' i jagtillstånd (om jag kan uttrycka det så) är mitt minne av vad som hänt ofta luddigt, och många gånger har jag bokstavligt talat svårt att tro att det som beskrivs eller hänt skulle gällt mig. Jag minns ofta ingenting alls, och känner vare sig ingen information, personerna, miljöerna eller händelserna. Å andra sidan får jag också ep-attacker med medvetandestörningar, och vissa slag av hallucinationer. I vissa fall är jag medveten om medvetandestörningarna, men i andra fall är jag inte det utan det läggs bara märke till av andra. Ska ta upp det här med min terapeut faktiskt.

Jag gjorde som experiment en gång en slags beskrivning av mina delsjälv (hur de är, hur de reagerar, grundläggande värderingar mm) och skrev ner det, och gav på kul varje variant en diagnos. Några fick diagnosen 'friska', fast de var samtidigt väldigt olika till sin karaktär. Några verkade ha uppenbara psykiska problem. En svängde från svängde mellan hypomani-depression till depression av psyotisk valör. En var hypoman (men motarbetades rätt mycket av kroppen). En var närmast psykopat, och en annan hade ständigt märkliga idéer, psykotisnära, mörka och självdestruktiva...

Sett såhär metaforiskt lekte jag också med tanken på gruppdynamiska effekter beroende på vilka som kunde tänkas 'jobba ihop', och när. Vissa verkade nämligen inte gilla varandra. Andra utgjorde bara en väldigt dålig kombination. Andra verkade ha förmågan att trots stora olikheter få orgnismen på rätt köp igen.

Som tankeexperiment var detta en väldigt intressant tyckte jag. Men jag ser ovan främst som en METAFOR för osäkerhet och en inre splittring som vi alla har mer eller midre. Ovan var alltså för min del en fantasi. En lek med begreppet. Jag lider mig veterligen inte av DID, även om dissociation ingår i min problembild. Jag tror alla människor hyster motstridiga 'delar' och uppfattningar., och det är ett känt fenomen att alla människor dissocierar ibland.

Men lite kul var det ändå att fundera kring detta...

Ja men det är lätt att överdriva som jag gjorde... jag har bara en personlighet enligt definitionen

Och jag då, som underdriver och gör mitt bästa för att föreställa vara en enhetlig personlighet? Trots allt vet jag att utan Bottenstyrningen så får de andra svårt att hänga med om de dyker upp utan kunskap om vad som har hänt/har sagts av något annat "jag"! Jag har en "sida-av-mig-själv" som inte klarar att lära sig koder eller telenr, vilket blir stökigt( då går det inte att logga in på internet). Nu vet jag att om jag lovar att vara någonstans på särskild tid MÅSTE "besöket" skrivas upp i filofaxen annars står "jaget" där och har inte ett minne av vad som har utlovats Och minnesglappen har jag vant mig med och ofta kan Bottenstyrningen ge vinkar från korttidsminnet om det blir akut :!:

Himla festligt eller hur :!: :idea:

Mmm... men så är det inte för mig... jag har en personlighet... jag gillar däremot att fantisera om att ha flera personligheter och den sjukdom i allmänhet... den är väldigt intressant