Schizofreni och kommunikativ förvirring

Geta skrev: Vem säger är att det är meningslöst svammel?
Det går inte att förstå allting hela tiden.
Det är många ggr tragiken vid schizofreni.
Att bli fullständigt förstådd är kanske inte önskvärt.
Det kan vara ett sätt att skydda sig.

Precis! Det är lite min poäng.

Men Niklas är väl ändå inte schizofren?

Där får Niklas vatten på sin kvarn! Moment 22! :lol: :lol: :lol:

Objektrelationsteorin syftar delpersonellt på spädbarnets trygghet och utveckling, av att bli förstådd med sina akuta behov, att man bekräftar barnets empiriska utveckling. M

Men jag anser inte att sjukdomar är avhängiga av spädbarnsåldern då allting sker intuinistiskt och genetiskt, prövande sina uttryck som kan väl kallas förprogrammerade, utan att spapa ett minne efter en viss ålder.

Spädbarnet minns kognitivt uppförandet till nästa gång. Det utvecklingsmotoriska scenariot är beroende av stimulans.

Som Niklas kan mena? Att en schizofrenimarkör som är falsk, inte uppkommer av av sociala, kulturella faktorer överskuggar den skyddande kapseln vid schizofreni!

Vad är då en äkta personlighet? Kan det tänkas att vi snarare måste tänka på hur man skapar en trygghet genom hela livet, genom att gå in i barnet relativt tidigt, för att förebygga signaler som förespråkar isolationism, utan en närmare förmåga att skapa intima situationer där man känner igen sig hos varandra i samförståndets tecken. Det är just det obegripliga språket som måste bekräftas.

Genom att säga, att man inte förstår, utan en ärlig uppsåt att vilja ta reda på om det finns några beröringspunkter i varandras upplevelser! Att man tar avstånd från personens intellektuella kontext, är mycket vanligt, vilket vi ser här på denna tråd.

Allting ovanligt som upplevs som främmande, orkar inte hjärnan konfigurera pga en för stark tro på sin egen sårbarhet. Mycket av problemen skulle lösas om om man visar dem svaga och utsatta sidorna utan att reagera med fientlighet mot det som inte förklarar ens egen kontext, vi måste nog alla lära oss att acceptera att livet har parallella banor, där vissa scenarion aldrig möts!

Försöker man tussa ihop två främmande ämnen som är organiska, så sker det ofta en reaktion.

Mycket intressanta inlägg, särskilt Jockes! Niklas inlägg har jag svårt att förstå. Du får försöka förklara mer. Dock blev det något tydligare via Jocke.

Vet inte om någon har läst "Galenskapens gåta", för där blir det ju tydligt hur konstruerad schizofrenin är. En slags skapelse för att göda den biologiskt orienterade psykiatrin och knappast till gagn för de lidande.

Enligt boken saknas vetenskapligt stöd för den biologiska schizofrenihypotesen - att den ändå drivs så hårt beror på nära kopplingar mellan bio-psykiatrin och läkemedelsbranschen som tjänar miljarder på denna vetenskapligt sett mycket vaga hypotes.

Psykiatrins betoning på medicin slår ut andra förklaringsmodeller som tar mer hänsyn till den enskilde patientens lidande och försöker se det i sitt sammanhang. Den medicinska vården försöker istället att generalisera upplevelerna under ett medicinskt klingande namn som schizofreni - trots att det finns massor sins emellan oförenliga symtom som kan ligga bakom denna diagnos. Och en oändlig mängd personliga erfarenheter.

Vi behöver istället titta på varje enskild individ och försöka förstå den enskildes historia och vad han eller hon vill berätta för att därigenom hjälpa den lidande genom den kris som en psykos innebär. Och detta gagnas inte av att diagnostisera och tungt mediciniera.

Detta gagnas istället i ett psykologiskt eller socialpsykiatriskt omhändertagande där den drabbade erbjuds möjlighet att i dialog få ge uttryck för vad som hänt och därigenom förstå det.

bateson-,

Haha, och du klagar på Niklas, det här var det mest ordbajseristiska inlägget hittills :lol: Hur många ord använde du inte för att säga "Mer förståelse, mindre läkemedel". Jag håller med dig dock

Niklas: Jo, det är lite lustigt med hur folk tänker och fungerar, jag har exempelvis en kompis som jag pratat mycket på telefon med. Hon känner till min diagnos och har därigenom ställt sig en aning överlägset, talat till mig som att jag är sjuk och liksom daltat med mig på olika sätt. Sedan i dagarna berättade hon att hon varit hos psykologen och fått diagnosen ADHD, haha, snacka om att relationen förändrades, nu var vi helt plötsligt på samma nivå, det kunde hon inte stå ut med så hon ville inte prata mer med mig efter att jag retat henne för det

Ursäkta om det blev mycket ord, men jag blev så eld och lågor över boken att jag så gärna ville berätta om den.

Diagnoser ja... Folk verkar bli rädda för dem. Tänk dig hur skrämmande diagnosen schizofreni kan vara för folk som hör den. (För att inte tala om den chock det innebär att få den!) Undviker kontakt, vill inte beblanda sig, pratar genast från nån "von oben" nivå, "ja, lilla vän.." och sånt.

Bra ex. du beskrev med din kompis föresten!