Är vi schizofrena verkligen ensamstående?

Nu har jag visserligen en helt annan diagnos...men jag har haft problem åt andra hållet förr. Kunde inte stå ut med att vara själv. Hade alltid långvariga förhållanden eller vänner som bodde hos mig. Jag tänkte ju inte så då utan det har jag märkt efteråt...jag kunde bara inte vara själv! Jag kunde inte förstå varför jag existerade om jag inte tog hand om någon annan. Jag började dissociera kraftigt och fick oftast ptsd anfall om jag var själv. Obehagligt! Men nu är det inte så längre utan jag kan njuta av mina perioder av ensamhet....

Det är alldeles för ansträngande att umgås med andra som schizofren. Vi kan inte koderna.
Vi har varit isolerade för länge på månens baksida.

Ja det är viktikigt malin71! vad exakt menar du med dissociera?

När jag var själv, så försvann antingen jag som person (slutade existera) eller så fanns bara jag och ingenting annat. Tid och rum försvann och jag kunde sitta i timmar och vara helt förvirrad, tills något bröt av tystnaden. Men sådant sker inte längre så det är skönt!

jag är min bäste dräng

Vad glad jag blir för din skull. Ja det är verkligen helt full pott att inte ha längre symtom. Gratulerar ))) du vet väl vem som är bakom det här nicket? Du är smart du har nog listat du det länge sen därför har jag inte sagt nåt! Kom tillbaka ibland för att se hur är det med dej egentligen. Så jag blir väldigt glad för din skull som sagt! Kraaaaam