Schizofreni = Dömd att leva utan partner?

Jag är schizoaffektiv och bor och lever själv....har ingen partner fast jag gjort mina försök....de män jag haft att göra med har varit sexfixerade.

Jag har partner sedan 2009, men jag är tjej. Jag vet inte hur situationen ser ut för killar med samma diagnos som jag har.

Jag tror inte jag kan bo ihop med en partner igen. med alla krav det blir o jag slappnar bäst av när det bara är jag o hundar. men jag skulle kunna ha en särbo. tror jag.

Jag kan bara säga, gärna ett förhållande, men jag behöver en dörr att stänga om mig. Varför? Jo för två som går hemma och inte kommer ifrån varandra på vardagarna och man går på varandra hela tiden, är det upplagt för gräl, bara för att man inte står ut med varandra och vi hade bägge en psykiatrisk diagnos. Detta gjorde att vi nötte på varandra. Jag kan inte förklara bättre, hon har borderline och när jag gick in och kikade på borderline.nu då den fanns och läste kriterierna lutade jag mig tillbaka och sade för mig själv, ja det är hon (namnet på henne)

Det är ett under att vi fortfarande är vänner om ni förstår borderline.

Det är 70-75 % som lever ensamma. Det kan vara jobbigt att umgås med folk och sådana saker kan inverka. Sedan är det 20-25 % med schizofreni, som har inga eller små symptom.

Jag säger bara att den som behöver hjälp, kastar jag inte ut i första taget