Du själv verkar nog inte lida av schitzofreni. Om du gjorde det borde du själv veta.
Hur har du fått diagnosen schitzofren ? Om inte någon märkt att något var galet med dig ?
Försök se dig själv nu när du fått diagnosen så kommer du nog att förstå.
Det som utlöste min sjukdom var tuffa förhållanden på den fabriken jag jobbade på.
Hur mitt liv skulle gestalta sig om jag hade haft ett mindre tufft jobb vet jag inte. Kanske hade jag insjuknat ändå på vägen, har ingen aning om detta.
Men mitt liv skulle nog ändå inte blivit någon dans på rosor.
Men livet går framåt och jag lär mig mer och mer om mig själv och blir lite visare som person.
Sedan vet jag inte om jag kan säga att jag "lider" av schizofreni. Livet går upp och ner och ibland är det tuffare och ibland lättare.
Men skulle jag sluta ta min medicin så skulle jag ganska snart insjukna och börja höra röster, det vet jag.
Jag har bara berättat det för mina föräldrar och syskon samt några släktingar till. Jag tycker att det är viktigt för att skapa större förståelse. Andra personer berättar jag det aldrig för eftersom jag tycker att det är inte brukligt i Sverige att berätta om sina sjukdomar till alla man möter. Det anses vara en privat sak för de flesta idag, även om det idag råder en större öppenhet om sjukdomar än förr om åren.
Det verkar som fördomar går hand i hand. En person som t ex inte har några fördomar om homosexualitet brukar också vara cool med att man har psykproblem.
