Nån här som blivit frisk efter en psykos?

Bara undrar! Det sägs väl vara en tredjedel som blir någorlunda friska efter en psykos?..

Vore kul o komma i kontakt med någon som tagit sig igenom den "processen".

Hej

Har tagit mig igenom den mörka tunneln och kommit ut i ljuset igen. Känner mig faktiskt rätt bra. I och för sig har det bara gått ett år sen jag senast var sjuk. Är igång och arbetstränar nu. Går bra och jag trivs på jobbet. Det enda som kan tänkas svårt efter är om man skulle ta upp högskolestudier igen. Men det behöver jag inte eftersom jag blev klar innan jag blev dålig. Det finns hopp alltså. Jag kan ju säga att idag känner jag mig inte mycket annorlunda än andra.

Iprenmannen. Kul o höra att det går bra!

Personligen trodde jag inte att man blev sig själv efter en psykos. Mitt problem är inte arbete eller studier utan mer en enorm saknad av den person som jag en gång varit dvs, känna känslor som man brukade göra.. Men det kanske kommer en dag vem vet..

Jo visst kan man det PSR.

Tror däremot att man kan bli helt frisk eller kalla det vad du vill..

50 % av de som får en psykos tillfrisknar helt, medan 50 % får en långvarig psykos, som schizofreni. Av de som får kortvariga psykoser så tillfrisknar de flesta alltså, medan det är bara några procent, som tillfrisknar från schizofreni. Ungefär 30 % av de med schizofreni återhämtar sig och är hyfsat friska, men de kan inte sluta med antipsykotika, vilket krävs för att bli friskförklarad.

Jag var psykotisk/gränspsykotisk nästan konstant under 2,5 års tid men jag mår bra nu! Jag blir aldrig den samma som innan sjukdomen - men nu i efterhand kan jag säga att sjukdomen har gjort mig till den starka individ jag är idag. Jag blev av med schizofrenidiagnosen när jag fick reda på att jag har asperger-syndrom - men är alltid försiktig - livrädd att bli psykotisk igen. Det är en stor skräck nu när jag har barn och allt! Jag är enormt stresskänsslig och de senaste åren har jag under svåra perioder kännt att de världar/tankar som jag såg när jag var psykotisk - ändå finns kvar och ligger nära mig. Jag måste alltså ackta och ta hand om mig själv.Jag är frisk nu - men det är som att sjukdomen ändå aldrig släpper taget helt. Den lurar någonstanns i bakgrunden. I själens mörkaste skrymslen! :lol: