Varför?

Ger vi misstro, så föds misstro från andra...
Mobbar vi, så blir vi själva mobbade...
Ger vi respekt, att försöka lyssna också, så får vi detta i retur...
Ger vi omtanke så får vi detta i retur...
Ger vi ett uppskattande ord, så får vi det i retur...
Ger vi vänlighet och öppenhet med oss själva, så får vi det i retur...

Allt detta, det borde vi få, när vi ger det själva... man kan förvänta sig returer... och lika för lika... samma för samma...



"Lyckan är likt en parfym. Vi kan inte stänka den på andra utan att några droppar faller på oss själva."
- William Shakespeare[/quote]

Geta skrev: Varför framträder det inte några personer
med schizofreni som har blivit friska idag?

Det gjordes noggranna undersökningar för
15-20 år sedan. Och då hittade man cirka
8 stycken som uppfyllde kriterierna.
7 av dom hade gått i psykoterpi hos Barbro Sandin.

Jag skulle tro att de finns men kanske är de rädda för stigma?

Gäst ovan,

Men där ligger själva urproblemet vid schizofreni.
Att vistas i en liten grupp- då kan man sortera och integrera
upplevelserna. Det är inget problem.
Men i en stor grupp på en arbetsplats med många då rör det
till sig.
Då är det lätt att man missförstår om man är dragen åt det
paranoida hållet.
Som min läkare sa till mig att tala om för alla att jag är
schizofren. Det var inget bra råd.
Det dröjde inte länge förrän jag blev tvångspensionerad.

Det var verkligen dåligt av ditt jobb att tvångspensionera!!

Men visst är det väl så kanske, att alla människor blir rädda för det okända?? Det man ingen aning har om, det blir dom flesta rädda för... tyvärr...

Förklaringen tror jag var att jag arbetade med barn
och ungdomar.
Att stå till svars för föräldrarna om det kom ut det att
jag var schizofren tror jag inte arbetsledningen ville ta
ansvar för.

Psykiatrin, som har/hade sin vecka nu. Jag har besökt ett flertal föreläsningar där man talar mycket om patienters återhämtning. Ett begrepp som tidigare här i Sverige så gott som inte existerat. Numera gör man undersökningar. Intervjuer på personer med olika slags psykisk ohälsa och det framgår att ett flertal återhämtar sig. Alain Topor, psykiatiker och forskare på Beckomberga sjukhus har pratat mycket om återhämtning och skrivit flera böcker i ämnet. Och då handlar det oftast om patienten har stött på en person som har varit betydelsefull för patientens återhämtning genom sitt sätt att bemöta patienten. Det kan vara vem som helst. Det behöver inte vara en psykiatiker eller ens någon med professionell utbildning-