En psykiatrisk undersökning tar vanligtvis lång tid, och psykiatern måste nästan helt förlita sig på nuvarande tillstånd och sjukhistoria.

Klinisk blick och erfarenhet är därmed de främsta verktygen.

Psykiatrer börjat lämna över allt mer av det diagnostiska arbetet till framför allt psykologer, omedvetna om att psykologer inte alltid kan göra bättre bedömningar av patienten än vad de själva kan.

Det är både olämpligt och ohållbart att använda stora delar av specialistpsykiatrins resurser till att förpacka mänskligt lidande i bristfälliga diagnosformar.

Läs mer i Läkartidningen.

Tankeväckande och ovanligt inlägg av prominenta psykiatrer skriver överpsykolog Tomas Larsson i Läkartidningen.

”Hejda diagnosinflationen i den svenska psykiatrin” i Dagens Nyheter.

”Erkänn att psykiatrin är väsensskild från kroppssjukdomar” läsvärd replik av Professor Sten Levander i DN

"Psykiatrin ska inte vara en plats där man fastnar" replik från Wemind i Dagens Nyheter.

”Utredningshysterin inom psykiatrin tar tid i onödan” slutreplik i DN.

Kommentar  
Missbruk är väl ofta självmedicinering, när inte psykiatrins åtgärder räcker till för att må bra.
Det psykiatrin och också alla andra glömmer är att minst 50 % av psykiatrins patienter har också missbruk. till skillnad från psykiatriska symptom kan missbruk mätas objektivt med blodtester, så lämpligt att börja där.
Psykiatrin vågar kanske inte utvärdera hur mycket bättre patienterna har blivit av behandlingarna. Resultaten är nog många gånger inte lovande.
Det kan nämligen va på detta. Att historie betingelse.
Kan de vara fullständigt galna gestalter. som inte har ngra förbehöll.
Utan agera blindt. Utan att man hade velat det eller önskat det. ifråga.
Som kompensation är det upp till samhället att giva ett vidöppet
smörgås bord. För att sakteliga avta friktionen...
Det är inget som man valt. Just därför blir det extra. väsenligt.
Och inte nog med det det finns lynch styrker. Som är
motsträviga. Man blir dömd för att man är dömd.
I denna strof. Ett urvattnat samhälle, är den värsta åkomman
samhälle åkomma, vidt för ett vidt spektra, Ofta i viss mån här
och i viss mån där. Men tex där jag bor. Tänker dom bara på sej
själva, och går med skygglappar, Det är förkastligt för det leder
ingenstans. En låtsas tillvaro, MAO !
Läkarna och psykologerna vill framställa sig som att de gör någonting. Det kan vara hopplösa fall men de tar fram vad de har i sina verktygslådor.
Förr ansågs 50 % av schizofrenin ärftlig, men idag 60-80 %. Hög ärftlighet borde vara kroppsligt. Sedan permanent nedsatt arbetsförmåga tyder också på kroppsligt. Mer fokus inom psykiatrin på ärftlighet och arbetsförmåga.Nedsatt arbetsförmåga liksom stort vårdbehov signalerar problem.
Det är kanske önskvärt idag att klassas som psykiskt sjuk idag, för att slippa alla krav som samhället ställer på en. Det kan hänga ihop med att stigmat har minskat.
Diagnoserna flyter liksom ihop i verkligheten t.ex en med schizofreni kan ha också ångest, depression, OCD, PTSD mm. För schizofreni har i DSM 5 införts också 8 dimensioner med olika symptom som bedöms och graderas. Kanske i all diagnostik borde dimensioner bedömas liksom arbetsförmåga samt vårdbehov. De diagnoser som kan vara viktiga att de är rätt är diagnoser, som autism, som ger rätt till dyrbart stöd. Kommunerna bryr sig inte alls om diagnos utan av hjälpbehov. Kanske är de på rätta spåret, men de sköter de mest handikappade och satsar inte på tillfrisknande som ingår i vårdens uppgift och som förväntas av dem.
De borde fokusera mer på behandlingar som psykoterapi.
Under de 50 år som jag tillhört psykiatrin har det aldrig gjorts någon utredning på mig. Min schizofrenidiagnos fick jag, då jag skulle sjukpensioneras i 40-årsåldern. Förr gav man sällan diagnos. I sjukintygen till Försäkringskassan stod det psykisk insufficiens.