- Kategori: Nya rön
De två gula bollarna är en epigenetisk förändring (metylering) av DNA
Kan vi med vår livsstil påverka inte bara våra egna utan även våra barns och barnbarns gener?
Den epigenetiska forskningen ger oss nya möjligheter – men också ett stort ansvar.
Läs mer i GP.se. Tack Geta för tipset!
- Kategori: Nya rön
Effekten av schizofrenigener på sådana här celler har undersökts
Många genetiska avvikelser, som ökar risken för schizofreni har identifierats, men lite är känt, vilka effekter de har i hjärnan.
En datasimulering har gjorts av forskare på schizofrenigener, som påverkar jonkanaler och kalciumtransportörer i nerverna och hur de sedan påverkar nervernas funktion.
Resultatet var att många av de studerade genvarianterna hade signifikanta effekter på nervernas funktion.
Dessa förändringar kan ha en mycket viktig roll för schizofreni och andra psykiska sjukdomar.
Metoden att undersöka schizofrenigenernas effekt på nerver kan ge nya mediciner och sätt att diagnosticera.
Läs mer hos EurekAlert.
- Kategori: Nya rön
Feng Zhang på Karolinska och diskuterar genkniven
Forskaren Feng Zhang utvecklar den nya genkniven för att kunna skapa apor med mänskliga sjukdomar.
Han hoppas att det på sikt ska leda till bättre behandlingar av psykiska sjukdomar, som bl.a schizofreni
Läs mer hos Sveriges Radio.
- Kategori: Nya rön
Klicka på bilden för att få den större.
För att få schizofreni krävs genförändringar, som ökar risken att drabbas av schizofreni, men insjuknandet orsakas av miljöfaktorer som ännu är okända.
Starka bevis finns nu att miljöfaktorer ger epigenetiska förändringar av generna (t.ex metylering av DNA), vilket gör att genernas funktion förändras t.ex produktion av specifika proteiner ändras, vilket ger symptomen.
50 % av de epigenetiska förändringarna i hjärnan kan också märkas utanför hjärnan i samma gen t.ex i vita blodkroppar och mätas där.
Förändringar i hur generna uttrycks har mätts både i hjärna och utanför hjärnan efter antipsykotikabehandling vid både akut psykos och symptomfrihet.
På avlidna personer har mätts att genuttrycket ändras efter hur lång tid man varit sjuk.
Det verkar som genuttrycket förändras av antipsykotika, men också av hur sjuk man är och förändringar sker ständigt.
Därför kan mätningar av uttryck av generna utanför hjärnan ha betydelse för diagnos, prognos och behandlingseffekten. (Hämtat ur Introduction av artikeln).
Läs mer hos Translational Psychiatry
- Kategori: Nya rön
Ett exempel på gammavågor, som ses vid EEG
Forskare har upptäckt en mekanism, som komprimerar information, som vi använder för att minnas och planera framtida handlingar och kodar dessa data i en annan hjärnvågsfrekvens, som den som används precis i nutid.
Denna andra hjärnvågsfrekvens är den som vi kan använda för att spela tillbaka minnen mycket snabbare än de inträffade.
Vågorna kallas för gamma rytmer och nutid går i snabba gammarytmer, medan gamla minnen och planering för framtiden har långsamma gammarytmer, som rymmer mer information.
Forskarna säger att vid schizofreni är gammarytmerna störda och det kan göra det svårt att skilja mellan verklighet och fantasi.
Kanske de sänder sina egna fantasier på fel frekvens, som är reserverad för det som faktiskt hänt säger en av forskarna.
Läs mer i Newsweek.
Läs en pressrelease.
- Kategori: Nya rön
Att stressa kroppen för mycket kan göra att vi åldras fortare och utvecklar mentala sjukdomar som depression och drogmissbruk.
Daniel Nätt undersöker hur stress faktiskt kan leda till att vårt DNA ändras och vi blir sjuka.
Min forskning handlar om att kunna identifiera de mekanismer och faktorer som påverkar aktiviteten hos de virusliknande element som utgör en naturlig del av vårt DNA, sk retrotransposoner.
Jag hoppas kunna utveckla läkemedel som kan hjälpa till att stabilisera vår arvsmassa genom att hålla de potentiellt skadliga retrotransposonerna under kontroll.
Vid schizofreni, bipolär sjukdom och depression finns en ökad aktivering av retrotransposoner i hjärnan jämfört med friska kontroller.
Läs mer hos myNEWSdesk.