Både tvärt och gradvist byte av antipsykotika är ungefär lika bra enligt en ny utvärdering av tidigare studier. Bäst är den strategi, som passar patientens behov.
Båda metoderna har risker.
Att sluta tvärt kan ge ökad dopamineffekt, rebound symptom och nya eller förvärrade symptom.
Gradvis övergång kan ge ökad risk för biverkningar, som kan vara additiva eller synergistiska.
Att byta tvärt kan vara fördelaktigt både för enkelheten och för att en gradvis övergång ger medicinering med två antipsykotika samtidigt.
Läs mer Psychiatry Advisor.
Men rökare med schizofreni har ändå kognitiv nedsättning och inte normal kognitiv förmåga
Forskare har i en musmodell undersökt hur nikotin har effekt i prefrontala kortex genom att återställa normal aktivitet i nervceller, som kan vara involverade i schizofreni.
Prefrontala kortex har hand om kognition, beslutsfattande och arbetsminne via nikotinreceptorer (acetylkolin), som är störd vid schizofreni.
En schizofrenigen CHRNA5, som är en del av nikotinreceptorn har kopplats till kognitiva störningar vid schizofreni och denna gen sattes in i möss.
När nikotin gavs till mössen bands det till nikotin interneuron, som gjorde att prefrontala kortex fick normal aktivitet.
Nikotin ger acetylkolineffekt på nerverna och har åtskilliga funktioner och särskilt att kontrollera frivilliga rörelser, minne, uppmärksamhet, sömn, smärta och ångest.
Att rikta läkemedel mot nikotinreceptorn kan kanske användas vid schizofreni.
Läs mer hos EurekAlert
Även 50 % av vuxna med schizofreni har brist på vitamin D
Med en stor studie på sambandet mellan gener, D-vitaminnivåer och schizofreni hos 80 000 nyfödda hoppas danska och australienska forskare kunna förebygga schizofreni.
En låg nivå av D-vitamin hos gravida och nyfödda kan påverka hjärnans utveckling, som kan senare öka risken att få schizofreni och kanske också andra psykiska sjukdomar.
Men forskare tror inte att alla fall med schizofreni kan förebyggas med D-vitamin.
Läs mer hos Fagpressenytt.
”Hypokondri” sa man förr, och den överdrivna oron för hälsan har ofta setts som lite löjlig.
Men hälsoångest, eller sjukdomsångest som det också kallas, orsakar mycket lidande och kan bli handikappande.
I dag finns effektiv behandling - KBT, som kan bota 80 %.
Läs mer hos Dagens Nyheter.
Att vara oförskämd mot doktorn tycks kunna resultera i sämre vård.
I alla fall är det vad forskare i USA och Israel kommit fram till i en studie på en barnavdelning.
Läs mer i Dagens Medicin.
Den som behöver hjälp att hantera långvarig stress kan ha stor hjälp av terapimetoden ACT som förenar KBT och Mindfulness.
Det visar de senaste årens forskning, enligt psykologen Fredrik Livheim.
Läs mer hos Dagens Nyheter.
De flesta psykiska sjukdomar kan försämra kognitionen och försämra arbetsförmåga?
En internationell forskargrupp har hittat gener betydelsefulla för kognitionen.
Det kan leda till nya behandlingar mot kognitiv nedsättning vid t.ex schizofreni och ADHD.
I studien undersöktes 35 000 personer med kognitiva tester och sedan genetiska studier.
Ett fåtal specifika gener kopplades till kognitionen, men det fanns gener som både gav psykisk sjukdom och samtidigt också nedsatt kognitiv förmåga.
Nedsatt kognitiv förmåga är viktig för allvarliga psykiska sjukdomar, som schizofreni.
Forskarna fann en koppling mellan personlighet och högre kognitiv förmåga med öppenhet för nya idéer och testa nya saker.
Det är inte bara vid schizofreni och ADHD kognitionen kan vara nedsatt utan också vid ångestsjukdomar, bipolär och depression.
Läs mer hos ScienceDaily.
Läs artikeln i Molecular Psychiatry.
Hände på Skellefteå Sjukhus
Stöd från en narkosläkare är inte tillräckligt för att ännu inte legitimerade läkare ska få tjänstgöra självständigt och ha eget patientansvar på en psykiatrisk akutmottagning.
Det konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Läs mer hos Läkartidningen.
Forskare i USA har utvecklat ett chip, som är en modell för kontakten mellan tre olika områden av hjärnan.
Chipet användes utanför kroppen för att karaktärisera skillnader mellan neuron från olika delar av hjärnan för att efterlikna kontakterna i hjärnan.
Forskarna är förvånade hur olika nerverna är i olika delar i hjärnan.
Det fanns variation i celltyperna, metabolism, proteintillverkning och elektrisk aktivitet.
Nervcellerna förändrades mycket, när de fick kontakt med nerver från ett annat område av hjärnan.
Chipet kan användas för att studera både neurologiska och psykiska sjukdomar.
Med drogen PCP kunde de framkalla schizofreni på chipet och se hur kontakterna påverkades.
Läs mer hos ScienceDaily.
Antipsykotiska läkemedel ska användas på tydlig indikation och i välavvägd dos. Om behandlingssvar tidigare har erhållits med ett läkemedel är det en fördel att använda samma läkemedel om behov av läkemedelsbehandling uppstår igen. Utvärdering bör ske efter dostitrering med adekvat uppföljningstid för respektive dos. Vid långtidsbehandling bör uppföljningen omfatta strukturerad symtomskattning och regelbundna kontroller av biverkningar, minst en gång per år.
Risk för viktökning; nedsatt glukostolerans och förhöjda blodfetter föreligger, särskilt vid behandling med olanzapin eller klozapin. Livsstilsåtgärder för förbättrad kardiovaskulär hälsa är angeläget. Alla antipsykotiska läkemedel kan ge extrapyramidala symtom. Eftersträva därför alltid lägsta effektiva dos, särskilt vid behandling av unga och äldre.
Vid långtidsbehandling är depotinjektion ofta att föredra, dock inte till äldre.
I första hand:
Abilify eller depåinjektion Abilify Maintena
Risperdal eller depåinjektion Risperdal Consta
I andra hand - vid terapiresistens:
Clozapine
Läs mer hos Janusinfo.
Sida 332 av 444