Psykvården i Malmö får kritik av IVO sedan en sjuksköterska rekommenderat en patient att uppsöka ett medium.
Läs mer i Sydsvenskan. Tack vnv för tipset!
Uppdaterad: 11 februari 2023
Ilska är en känsla som drabbar alla mer eller mindre. En del blir aldrig arga oavsett vad som händer dem. Andra reagerar för minsta sak och blir arga. De flesta av oss har blivit arga, när vi sett orättvisor på TV eller när Sverige förlorat en ishockeymatch. Eftersom vanliga människor har rätt att bli arga så har personer med schizofreni också det.
Vid schizofreni kan vanföreställningar framkalla ilska, liksom de problem som sjukdomen kan framkalla. Ilskan ökar med ett ökat adrenalinpåslag i kroppen. Även anhöriga kan vara arga på sjukdomen och på psykiatrin.
När psykosen närmar sig kan hos 23 % ilskan öka liksom fientlighet. Fientlighet med ilska och våldsbenägenhet ingår som ett av 7 symptom, när psykossymptom mäts. Missbruk kan öka aggressivitet och våld. 75 %, som vårdas på rättspsyk har missbruk och har oftast hotat eller misshandlat. 1 % av de med schizofreni vårdas på rättspsyk.
Viktigt att vara medveten om att ilska inte är direkt kopplad till aggressivitet och våld (våldsrisken ökar med 70 %). Det kan vara en välkommen och positiv känsla. Ilska är först problematisk, när den leder till aggressivitet och våld, men positivt för att undvika faror och ge ökad säkerhet. Tidigare såg psykiatrin ilska som dålig, men idag handlar det om av vara känslig för sin ilska och använda ilskan positivt.
Antipsykotika har snabb effekt inom 5 dagar mot aggressivitet och den effekten kommer tidigare än mot andra psykossymptom (2 veckor). Bäst effekt mot aggressivitet har Clozapine/Leponex och sedan Zyprexa/Olanzapin. Även humörstabiliserare, som litium och valproat ges ibland mot aggressivitet. I USA ges betablockerare som tillägg eftersom de blockerar adrenalinet som frisätts vid ilska.
Psykiatern och forskaren Karin Ekdahl säger att förmågan att ta itu med saker förbättras
Medveten närvaro (mindfulness) leder till mätbara förändringar inuti våra huvuden. Forskare kan med teknikens hjälp se hur den grå massan växer sig större vid meditation.
När vi mediterar växer det ut dendriter, trådar av nervceller, från dorsolaterala prefrontala cortex till andra delar i hjärnan, där det uppstår nya nervkopplingar.
Vi får bättre förbindelser i hjärnan och kan rekrytera fler områden i vårt beslutsfattande, säger
Formeln för bitopertin
För 3 år sedan misslyckades det att bevisa att läkemedlet bitopertin hade effekt mot negativa symptom vid schizofreni.
Bitopertin är en glycinåterupptagshämmare.
Djurförsök tyder på att glycinåterupptagshämmare minskar glukosproduktionen, ökar glukostoleransen och minskar födointaget och kroppsvikten hos friska, feta och diabetiska råttor.
Forskarna tror att läkemedel som bitopertin kan användas mot fetma och diabetes.
Bitopertin har också testats på människa utan allvarliga biverkningar.
Läs mer hos Nature Communications.
Fanapt kan snart kanske bli godkänd i EU i början av nästa år och innehåller iloperidon. Fanapt har funnits i USA sedan 2009.
En utvärdering har gjorts av Fanapt och kommer fram till att det är ett lovande läkemedel för schizofreni och särskilt för personer, som inte tål andra antipsykotika och lämpligt som förstahandsmedel.
Vanliga biverkningar är milda, som yrsel, lågt blodtryck, torr mun och viktökning (medelvärde 2,1 kg).
Kan förlänga hjärtats QTc-tid. Låg risk för akatisi, extrapyramidala symptom, förhöjt prolaktin eller påverkan av ämnesomsättningen.
Att undersöka kostnad i relation till effekt behövs för veta dess plats i terapin.
Läs mer hos Dovepress (hela artikeln kan läsas, som pdf genom att klicka på här)
Fredrik Gothnier, RSMH, men kognitiv nedsättning vid schizofreni brukar ofta ge svårigheter att lösa problem
Personligt ombud (PO) är en insats man kan söka om man har en psykisk funktionsnedsättning.
Får man problem med myndigheter, faller mellan stolarna eller har svårt att föra sin talan kan man söka tjänsten.
Insatsen är viktig för många, och en persons livssituation kan få en drastisk ändring mot det sämre om man inte kan hantera myndigheterna rätt. (Man riskerar att stå utan försörjning, ha svårt att betala hyran och i värsta fall bli hemlös).
Kort sagt är personligt ombud en insats som inte ska underskattas.
Läs mer i RSMHBloggen.
Kunskap om en patients levnadsvanor gör det lättare för hälso- och sjukvården att ge rätt behandling och stöd.
Patienterna vill gärna berätta, men frågorna måste ställas på ett sätt som passar dem.
Fyra av tio vill exempelvis inte svara på frågor om alkohol- och tobaksvanor i ett webbformulär, visar Socialstyrelsens rapport.
– Hälsosamma levnadsvanor kan bland annat förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent av all cancer. De kan också förbättra resultaten av behandlingar i hälso- och sjukvården, säger Iréne Nilsson Carlsson på Socialstyrelsen.
Från Socialstyrelsen.
Den skånska psykiatrin har inte fungerat under flera år trots försök till att lösa utmaningarna.
Det drabbar redan utsatta grupper som behöver en god vård.
Det är oacceptabelt och behöver förändras.
Liberalerna föreslår därför att Region Skåne genomför en total översyn av hela psykiatrin i Skåne.
I uppdraget ingår det att utreda om Region Skåne organiserar sin psykiatri på bästa sätt, i arbetet ska jämförelse göras med andra regioner och landsting samt hur andra länder väljer att organisera sin psykiatri.
Läs mer här.
Japanska forskare har upptäckt en ny dopamin-2-receptor (D2LR), som finns inuti nervceller.
Tillväxthormonreceptorn (PDFGβR) gör att dopamin-2-receptorn hamnar inuti nervcellen.
D2LR-receptorn inne i nervcellen aktiveras från nervcellens utsida av ett enzym ett kinas, som heter ERK.
Det leder till att dopamin-2-receptorerna på utsidan aktiveras, som förstärker dopamin-signalerna mellan nervceller..
Forskarna tror att läkemedel mot D2LR-receptorn i nervcellerna kan ha effekt mot schizofreni, men även andra dopaminsjukdomar, som Parkinsons.
Läs mer hos ScienceDaily.
Att primärvårdsläkare lägger 30 sekunder på att råda personer med fetma att delta i ett viktminskningsprogram räcker för att de ska gå ned i vikt, enligt en ny randomiserad studie i Lancet.
– Det är känt att medellivslängden är elva år kortare för en person med fetma, och att vårdaren då undviker att upplysa om riskerna är ohederligt säger Professor Stephan Rössner.
Läs mer i Dagens Medicin.
Sida 336 av 444