"Det som inte dödar dig gör dig starkare"

Vad jag blir glad av, är det inte säkert att andra delar den känslan. Jag tror på realism, jag är inte den personen som kan säga fan vad du är vacker, till ngn med ett alldagligt utseende. Däremot kan jag tycka om ngn om denne visar kvalitér som är mänskliga och inte har ngt på lurt. Dvs försöker med en lurendrejeri vinna ngn favör.

Men frågan är hur många chanser man är beredd att ge ngn människa? Man ger det som en människa förtjänar, det tycker jag borde vara ett huvudmotto. Men om en människa bara är elak, ja, då försöker jag till en början förstå varför, om det är fel skäl. ja då är det bara att vandra vidare till nästa mål.

Jag tror inte på det ordspråket.

Ja, man blir härdad. Jag tycker det stämmer, men inte när man är mitt inne i skiten... Man lär sig i bästa fall när och hur det blir skit. Och om man tillåter det få finnas går det oftast över

Nissegossen skrev: :tänk Trots att jag har sjukersättning och inte har gått tillbaka i arbete, vågar jag trots det säga att jag i dagens läge, har ett relativt högt kasam värde.

Allt relaterat till min själsliga friskhet eller vad man nu skall säga om mitt psykiska mående.

Det är till att sticka ut hakan, men jag undrar om inte ett anpassat jobb, skulle vara bra för mig?

Du skulle säkert kunna jobba om du inte hade så stora problem med höften. Du har ju stora svårigheter att gå och röra på dig nu och en normal person kan väl knappast jobba med sådana svåra besvär.

<!-- s:oops: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_redface.gif" alt=":oops:" title="Embarassed" /><!-- s:oops: --> Du har rätt i det, det skulle i så fall vara ett jobb rätt upp och ned framför datorn där jag sitter just nu och med möjlighet att lägga mig ned när jag behöver.....

Tyvärr kan jag inte jobba inom yrken som kräver att jag står och går, lastbil, bil och buss är inte heller att tänka på! Men, lusten att gå ut i ett arbete finns ju där och nu är det ju en del år sedan en presumtiv arbetsgivare som såg och det före mig, att jag inte skulle klara jobbet pga min rygg inte anställde mig, så hade bara ryggen varit ok, så hade jag ju haft ett jobb idag.....

Sedan fyller du ju snart 60 år och medelpensionsåldern skall visst vara 59 år. Hälften av dina jämnåriga är ju pensionerade redan.