Mobbning under uppväxten?

Tycker också det var nedbrytande, t o m så att min självkänsla blev mindre p g a det. Men jag fick en liten revansch. En av de värre som bl a sade att jag för ful för att delta i ett grupparbete fick sina fiskar varma när jag fick syn på honom under en lunch på stan. När jag hade berättat för min kompis gick vi fram till honom där han satt bland kompisar och uttryckte: Usch, det var det fulaste vi sett! Hans öron blev pionröda och han höll på att skämmas ihjäl inför sina kompisar. Det kändes bra.

Svarade nej trots att det förekom tillfällen då två försökte mobba mig. Den ena gjorde det fysiskt, och det slutade med att han åkte på stryk och därefter slutade med det. Den andra var en tjomme som måste haft någon typ av diagnos för allt stod inte rätt till med den personen. Var för det mesta omtyckt och hade många vänner. Vi var alltid snälla och vänliga mot andra

Mobbing förekom i grundskolan, men ej i gymnasiet eller på universitetet.

Det var mycket mobbning på sjukvårdsbiträdesutbildningen. Det kom som en chock för mig.

På molekylärbiologutbildningen fanns det många udda själar. Många nördar... tyckte klimatet var bra på den utbildningen.

Jag gick sjukvårdsbiträdesutbildningen som praktik för att komma in på arbetsterapeututbildningen. Jag sågs som en plugghäst som tog teorin på allvar.