Vad bra att du har folk omkring dig.... vad bra att du slängt rakhyvalr och tabletterna... du får hantera ångesten på ett bättre sätt... genom gemenskap med andra... du klarar det här...
Vilken tur att du har vänner runt dig... bra att de bryr sig om dig...
Hur går det med lussekatts baket?
Hoppas att du snart mår bättre... att ångesten och depressiviteten går över... och att du får rikligt med hopp...
Du kommer väl ihåg vad Joel sa på seminariet... att just i lidandet när det är som värst och man överväger att ge upp så finns hoppet runt hörnet... hoppet som leder vidare till återhämtning...
Hoppet kan vi ge till varandra också... genom att finnas där och stödja, peppa, finnas kvar... vänner är jätteviktigt.... vänner kan bli just dem som ger en hopp och som fungerar som "empowerer"... som ger en kraft att orka vidare... hitta sin styrka... sin frihet... och sin självständighet...
Det känns tråkigt att du mår sämre Flisan. Ut och promenera med dig. Helst med någon du känner! Jag är också känslig för mörkret den här årstiden, jag vet hur det är! Men långa promenader kan göra underverk, jag lovar! Hoppas du blir bättre snart.
Motion är väldigt bra om man lider av depression. Så här när det börjar mörkna kan det vara bra att promenera på morgonen när det ljusnat - man blir piggare av ljuset resten av dagen. Hoppas att du mår bättre snart.
