Vad gör er deprimerade?

skönt

Att jag inte kan utbilda mig och sedan jobba med något givande, har gjort mig deprimerad tidigare. Sedan några år tillbaka har jag gett upp när det gäller utbildning.

Numera blir jag deprimerad av att tänka på idiotiska saker som jag har sagt/gjort. Försöker låta bli att tänka på det, men rätt vad det är så ploppar det upp något gammalt minne.

Konstigt tankar gör en deprimerad. Tankar är ju bara luft egentligen.

Jag tycker att mitt liv har varit en lögn. Jag utbildade mig och jobbade utan att låtsas om att jag var psykiskt sjuk. Kände ett starkt tryck från anhöriga att göra det. Fick inte ge upp för något så trivialt som schizofreni.

Det som mest gör mig deprimerad, är att jag förhindras via hörseln insamla adekvat information och lära mig hur man konverserar på ett flytande sätt. Men samtidigt känner jag att samhället inte tycks vilja kännas vid tunga djupa tankar, utan avfärdar det som grötigt och utan substans! Det är humor folk förknippar med värme!

Men jag förhindras säga vad som försiggår inom en, kan det vara en dissociativ moment, där den ena handen inte har en aning om vad den andra handen gör och vice versa! Men förklara för mig, hur denna mentala krigföring utspelar sig i ens inre? Positivt tänkande är inte alltid bra!

Är övertygad om att satans testbildljuden från helvetet inne i mitt huvud är en stor bov i dramat att jag blev psykisk sjuk. Fick i samma veva andra psykiska symptom på köpet.