mitt livs största experiment

Mer
17 år 7 månader sedan #49372 av klovis
i samråd med min läkare så kom vi överens om att jag skulle sluta neuroleptika för att se om jag har schizofreni. Känner mig livrädd,
men är nog ett måste. Dels för att jag kan inte kan motivera mig själv att äta neuroleptika om jag inte vet att jag verkligen behöver göra det. Men är mest livrädd för att verkligen vara schizofren. Fast kommer inte bli förvånad om jag är det.

Någon annan som har gjort något liknande förut?

Molgan - Livrädd med stil
Mer
17 år 7 månader sedan #49374 av AmandaS
Hej Molgan,
Jag har inte gjort något liknande än men jag tänker göra det så fort jag får tillåtelse av min läkare, dvs om ungefär ett år om jag inte har återfallit i psykos under den tiden. Neuroleptika påverkar en så pass mycket tycker jag att det är onödigt att äta det om man inte verkligen behöver. Jag har inget klokt att säga om saken, vill bara önska dig lycka till! :)
  • Frankie
  • Besökare
  • Besökare
17 år 7 månader sedan #49375 av Frankie
Svar från Frankie i ämnet mitt livs största experiment
hej molgan!
låter farligt... förstår att du är rädd .?
  • Jocke
  • Offline
  • Jubelhedersmedlem
  • Jubelhedersmedlem
  • raka spåret är enklare än kringelikrokar!
Mer
17 år 7 månader sedan #49376 av Jocke
Svar från Jocke i ämnet mitt livs största experiment
Men herregud Molgan! Att testa om man har schizofreni, kan man kolla även med medicin. Medicin dämpar bara psykoserna, den behöver inte nödvändigtvis ge dig ett friskare beteende om du nu inte har en schizofreni?

Man kan leva ett någorlunda bra liv, även med schizofreni! Även om man är hindrad i vissa lägen att fungera funktionellt. Din läkare måste väl skriva in dig, så att dem får ha dig under uppsikt.

Men då måste man ta hänsyn till, att omgivningen kan ge en ett beteende som kanske inte är normalt för en själv?

Vars är världen på väg?
Mer
17 år 7 månader sedan #49377 av Inwatto
Jag slutade med lithium efter att ha tagit det i 17 år. Det gick bra i ett år, sedan blev jag psykotisk. Sjukvården avvisade mig när jag ville bli inlagd och jag gick och var sjuk i ett år innan jag blev inlagd. Då hörde jag röster och var paranoid. Med Abilify kom jag snabbt på fötter och tog diagnosen paranoid schizofreni på ett bra sätt. Tidigare hade jag haft diagnosen cykloid psykos, dvs en blandform av schizofreni och manodepp.

Försämringen att nu ha diagnosen schizofreni har inneburit att jag får mer hjälp av sjukvården. De vill inte jag ska läggas in igen, och då måste jag få lite stöd i min annars ensamma tillvaro. Så det har upplevts som positivt att bli sämre... Och prognosen för cykloid psykos var att den försämras med åren, men paranoid schizofreni kan man ha utan att leva i det paranoida och kanske kan jag förbättras med åren.

Så jag känner med dig, Molgan om du tvekar eller är nervös. Att vara psykotisk är ett kaos man inte frivilligt vill in i. Ta det lugnt med nedtrappningen och så håller jag tummarna att oavsett hur det går, så blir det bra!

Prata inte med hat i munnen!
Mer
17 år 7 månader sedan #49378 av klovis
Jocke,

Jo jag är medveten om att man kan leva ett någorlunda bra liv även med schizofreni. Jag lever dock helst ett liv utan neuroleptika. Min läkare lämnade mig ganska vind för våg "kom tillbaka nästa månad så ska vi kolla din sjukskrivning igen". Näeh inte riktigt så, men ganska så nära. Jag skulle få en kontakt varje vecka också.

Så här spännande har livet aldrig varit förut och jag hoppas verkligen det går bra. Har ju faktiskt inte slutat ännu heller, utan gör det imorgon när jag ska ta mitt abilify. Jag tror faktiskt det finns hopp för att min psykos var en reaktiv psykos (utlöst av enorm stress), men måste ju testa för att få veta.

Vet att mitt psyke inte är redo att acceptera att jag är schizofren, så det är därför jag är livrädd. Fast vad man förstår av den här siten så går det ändå att leva ett ganska normalt liv.

Återkommer med rapporter!

Kram och god natt till er alla!