Från Hamlet till pandemier

Antropologen Lisbeth Sachs senaste bok Från Hamlet till pandemier.  

Psykiatern och antropologen Kleinman har skrivit om den medikaliseringsprocess han ser som ett hot mot en mer holistisk syn på hälsan, och där sjukvården reduceras till en mekanisk process där etiska och moraliska överväganden får allt mindre plats.

Resultaten av många av de dubbelblindade studier som ligger till grund för den evidensbaserade medicinen är tvivelaktiga. 

Enbart läkemedlet är blindat för patient och läkare i läkemedelsstudier, medan läkarens egenskaper och förmåga till empati ignoreras. Därmed faller en avgörande komponent bort, och frågan är i vilken utsträckning det evidensbaserade läkemedlet verkligen är evidensbaserat. 

Dessutom bedrivs all sjukvård i ett kulturellt sammanhang, som man måste förhålla sig till.

Läs mer i Läkartidningen.

Kommentar  
Det intressanta med hög placeboeffekt är att den kan innebära att kroppen själv kan tillverka antipsykotika, som minskar symptomen. Effekten idag är hög så det kan vara intressant att utröna verkningsmekanismen. Också antidepressiva har hög placeboeffekt.
Den var dyr i början, men i USA var priset det dubbla. I USA kostar alla styrkor lika mycket, så man köper dubbla styrkan och halverar tabletterna. Då halverar man kostnaden. Clozapine hade patent i USA för 20 år sedan. En års förbrukning kunde kosta 200 000 kr. Vissa flög till Grekland och köpte en årsförbrukning för 1000 kr och fick gratis semester. I USA var för fattiga Haldol gratis, men Risperdal fick man inte. De med sjukförsäkring fick betala också en andel av priset, så det var dyrare för dem än oss. Det nya antipsykotikat KarXT som kommer i USA snart kan bli fruktansvärt dyrt eftersom det verkar på ett nytt sätt.
När jag bytte från Hibernal till Risperdal 1998, märkte jag skillnaden kognitivt men på apoteket knorrade de över att medicinen var dyr.
När Risperdal och Olanzapin kom blev det ett lyft för det innebar dossänkning i praktiken. De var för dyra för att köra högdosterapi, som förr. I och med doserna sänktes behövdes inte Akineton, som i sig gav biverkningar. Det var synd att de inte uppmärksammade överdoseringen som förekom förr. Många fick rastlöshet, parkinsonism och depression. Nya läkemedel är bättre undersökta än gamla preparat. Kraven har ökat något enormt, men också kostnaden.
Man mådde helt enkelt väldigt dåligt av antipsykotikan förr. Det togs det ingen hänsyn till. Det har blivit bättre. Om patienterna är mer positivt inställda idag, kan det bero på det.
Förr brassade läkarna på, när det gällde doser av antipsykotika. Det var onödigt och gav bara värre biverkningar.
Kanske det. Men läkemedelsbiverkningar har minskat och doserna har sänkts. Effekten är också lite bättre än tidigare. Nu är de flesta antipsykotika väldigt billiga. Vad gäller placeboeffekten menar en del att det inte är förväntan utan att det beror på att normalt avtar psykossymptomen efter en tid. Att psykosens naturliga förlopp är att den avtar med tiden. Man testar ju medlen på personer med kraftiga psykoser.
Har läkarna blivit vänligare och mer demokratiskt lagda med senare generationer?
Håller inte med att dubbelblindstudier är fel och särskilt inte om det sker mot placebo. Studierna görs för att utröna läkemedlets egentliga effekt för det måste vara bättre än placebo för att bli godkänt. Om testet sker mot placebo är läkarens helande förmåga inräknad i den. Intressant är att för antipsykotika har placeboeffekten ökat jämfört med förr så läkarna kanske har blivit bättre som medicin betraktat. Idag kan det vara svårt att bevisa effekt av antipsykotika pga hög placeboeffekt. Man måste nästan göra studier på nyss inlagda med kraftiga psykoser. Sedan är läkare en väldigt homogengrupp. Jag brukar säga att de är nästan alla dragna genom en stencilapparat.