Rachel Aviv är skribent för »The New Yorker«, där hon till vardags skriver om medicinsk etik, psykologi, straffrätt och utbildning.
I sin litterära debut brottas hon med psykiatriska ödesämnen.
Boken utgår från fem människoporträtt som hon målar upp med hjälp av dagböcker, patientjournaler samt möten med närstående och vårdgivare.
Hennes uttryck är lika ömsint som knivskarpt – det är berikande läsning.
Läs mer i Läkartidningen.
