Intervju med Nobelpristagaren Arvid Carlsson i Läkemedelsvärlden. Nobelpristagaren Arvid Carlsson har upptäckt dopaminet i hjärnan och studerat dess betydelse för psykoser och Parkinsons sjukdom. Intressant är att först trodde inte de ledande forskarna på dopamin. Han har också tagit fram principen för SSRI-antidepressiva. Astras framgångar beror mycket på att de följt hans strategi för framtagning av nya läkemedel.

Arvid Carlsson föreslog 1963 att en överfunktion i dopamin var orsaken till psykoser och schizofreni. Läkemedelsföretagen utvecklade sedan allt mer dopaminspecifika medel. Detta var ingen fördel menar han utan kan istället ge allvarliga neurologiska biverkningar (han är negativ till t.ex. Haldol alltså).

Detta har gjort att han studerat nya läkemedel, som inte sänker dopaminet under normalnivå. Dopaminet är viktigt för oss och inte bara för rörelseapparaten utan också belöningssystemet, som driver oss i allt vi gör, säger han.

Han har studerat partiella dopaminagonister, som ger jämnare dopaminnivåer. En substans testas kliniskt av en kollega i USA. Det finns också andra liknande läkemedel på gång, som kommer att finnas på marknaden om ett par år. Fördelen med de partiella dopaminagonisterna är att de inte ger dopaminbrist, som tidigare neuroleptika och därmed biverkningar. De verkar genom att samtidigt både blockera och stimulera dopaminreceptorerna.

Dopaminstabiliserarna, som han också ligger bakom, normaliserar nivåerna av dopamin i hjärnan - är det för högt så sänks det och tvärt om. En substans OSU 6162 har studerats kliniskt i Fas I tillsammans med Pharmacia. Han är missnöjd över deras intresse och vill ta tillbaka detta projekt till Carlsson Research för kunna driva det bättre.

Dopaminstabiliserare kan användas vid schizofreni, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom, missbruk och inaktiva äldre tror han. Han tror också att noradrenalin kan vara involverad i psykoser och att stabiliserare för noradrenalin och serotonin också kan vara möjliga.

Arvid Carlsson är skeptisk till den genetiska revolutionen, som först kommer att ge resultat om 25 år eller längre. De flesta stora sjukdomar är multifaktoriella och samverkar med miljöfaktorer, vilket gör det komplext.

"I förhållande till det som fortfarande är okänt, så vet vi egentligen nästan ingenting, säger han om dagens kunskap om hjärnan.

Hela intervjun kunde läsas i Läkemedelsvärlden.

Dator hjälper läkare välja läkemedel för att ge säkrare och bättre behandling.

Det är inte lätt att vara läkare och att hålla reda på alla tusentals läkemedel , deras dosering och användning. Dessutom kommer det ständigt ny information, som skall värderas och användas. Läkemedelskommittérna utger rekommendationer, som de vill skall följas.

Det är kanske inte så underligt att det kanske inte alltid blir korrekt. Undersökningar, som utförts pekar också på detta och ungefär var tredje patient har problem med sina läkemedel. Orsaken till problemen berodde till 65 % antingen på biverkningar, fel läkemedel, för låg dos, onödigt läkemedel eller för hög dos.

I Stockholm har ett datorprogram gjorts, som hjälper läkaren att välja rätt läkemedel och rätt dos till varje enskild patient. Systemet är säkert till störst nytta för vårdcentraler, där läkarna har väldigt många olika preparat de skall behärska.

"Janus har 28 kvalitetskontrollerade källor. Det handlar om FASS, varuregistret som hela tiden ska uppdateras, ATC-register, behandlingsstrategier för olika sjukdomar, amningsvarning, graviditetsvarning, möjlighet att söka på biverkningar på ett medel där systemet samtidigt tar hänsyn till interaktioner från alla de läkemedel en patient står på " avslöjar Professor Lars L Gustafsson, vid Huddinge universitetssjukhus, som också sitter i ledningen för Janus-projektet.

Hittills har det drivits på försök, men nu skall det utvidgas till bl.a S:t Görans psykiatriska öppenvård.

Kommentar:

Ett väldigt viktigt framsteg för att förbättra läkemedelsbehandlingen och vi får hoppas att det snabbt används över hela landet. Det är viktigt att satsa på kvalitetshöjande insatser som samtidigt kan göra arbetet mindre stressande och betungande. Dessutom är det ju brist på sjukvårdspersonal, så extrapengarna vården fått kan ju delvis användas till att införa Janus istället för att rekrytera läkare, som inte kan tala svenska.

Just nu finns inte litium (Lithionit) att tillgå hos leverantören.

Lithionit beräknas återkomma i mitten av augusti.

Det finns ingen ersättningsprodukt på den svenska marknaden, varför ställningstagande till annan behandling behöver göras under denna period.

Läs mer hos Janusinfo.

6100 förpackningar litium har kommit och 24000 förpackningar på väg enligt Dagens Medicin.

Tillfällig brist på viktiga mediciner är ett växande problem. 

Nu får Läkemedelsverket i uppdrag att snabba på rapporteringen och i kritiska lägen tydligare vägleda om alternativa behandlingar.

– Informationen måste bli tydligare och spridas smidigare, summerar socialminister Lena Hallengren (S).

Läs mer i Dagens Medicin.

Citalopram (Cipramil) är ett av de vanligaste antidepressiva

Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier.

Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man?

Lyssna på radioprogrammet hos Sveriges Radio Kropp & Själ.  Tack Geta för tipset!

En stämningsansökan har lämnats in till en domstol i New York mot Astra Zeneca, rapporterar Bloomberg.

Det är läkemedelsbolaget JM Smith Corporation som anklagar Astra Zeneca för att ha mutat två konkurrenter att senarelägga lanseringen av generiska versioner av Astra Zenecas Seroquel.

Läs mer hos SVT.

SMS påminnelser förbättrade medicineringen och minskade återfall samt inläggningar vid schizofreni i en fattig del av landsbygden i Kina.

I studien fick deltagarna antipsykotika gratis och randomiserades i två grupper, där ena gruppen fick SMS-påminnelser.

Med SMS förbättrades medicineringen med 27 % återfallen minskade med 36 % och inläggningarna med 65 %.

Läs mer hos Healio.

För de flesta antipsykotika, som används vid schizofreni är många skillnader relativt små utom skillnaden i biverkningar enligt en stor studie av kliniska studier.

Clozapin, amisulprid, zotepin (finns i USA), olanzapin och risperidon var signifikant bättre än placebo på att minska symptom.

Gamla antipsykotika gav mer extrapyramidala biverkningar och höjning av prolaktin medan nyare antipsykotika gav mer viktökning och trötthet.

Amisulprid, risperidon, olanzapin, Invega och Haldol var effektivare än andra på att minska positiva symptom.

Clozapin, amisulprid och olanzapin minskade negativa symptom och depression mer signifikant än andra antipsykotika.

Abilify gav bäst förbättring i livskvalité.

Tolv antipsykotika gav viktökning, men mest olanzapin och Serdolect.

Mest prolaktinökning gav olanzapin, Latuda, Serdolect, Haldol, amisulprid, risperidon och Invega.

Läs mer hos Medscape.

Skall depåinjektioner ges efter första psykosen?

Ja, för att till varje pris undvika återfall för varje återfall ger en försämring.

En studie har gjorts på flera hundra nyinsjuknade och 86 % godtog frivilligt depåinjektioner.

Viktigt är att alla i behandlingsteamet, men även familjen och psykoterapeuter är positiva till depåinjektioner.

Antipsykotikaimplantat kan också bli en framtida behandling.

Läs mer hos MD.

En vårdanställd i Borås stad gav en vårdtagare 100 gånger för hög dos av neuroleptika.

Personen fick föras akut till sjukhus, men kunde skickas hem.

Nu har Borås stad anmält sig själva, skriver SVT Nyheter Väst.

Läs mer i Expressen.

Kommande antipsykotikat lumateperon har förutom d-2-receptorblockad annan effekt som kan förstärka effekten och också minska biverkningarna.

Dessutom kanske den kan ha effekt vid behandlingsresistens och bli ett alternativ till Clozapine.

Xanomelin kan bli den första icke-dopaminblockerande antipsykotikat.

Verkar via muskarin partiell agonist for M1 och M4 receptorer, men för att minska biverkningar används tillägg av trospium.

Men andra antipsykotika finns under utveckling, som via glutamat, spåraminreceptorhämmare och fosfodiesteras.

Pimavanserin är godkänd i USA mot psykoser vid Parkinsons och verkar via blockering av 5-HT2A receptorer, men anses ej kunna användas mot schizofreni.

För nyinsjuknade bör koordinerad specialiserad behandling ges och resultaten verkar lovande.

Dagens psykvård har för stort fokus på akutbehandling och för lite för prevention och sjukdomshantering.

Läs mer hos MD.

Underkategorier