Schizotypisk?

Nissegossen skrev: Jag tror defenitivt att det finns parallell världar och andra dimensioner.

Varelserna som finns där talar till mig, det är min andliga verklighet.

Denna gör sig påmind varje dag.

Jo, jag har också frågat mig sånt, kan det vara en värklighet jag upplever som andra inte kan se? Men jag tänker inte så mycket på det nuförtiden.

Teresia,

Jag vet inte, men det är nog för att det är så svårt att skilja på rena hallucinationer och möten med verkliga varelser från andra dimensioner som man får ångest i bland. Det var väl därför jag hade en känsla av att ingenting riktigt var verkligt tillslut, jag kunde inte skilja världarna åt helt enkelt och då uppstod någon slags total förvirring.
Det var då jag tillslut kontaktade vården för ingenting funkade. Jag tror ju fortfarande det jag tror men nu ser jag det som att jag ska fokusera lite mer på den fysiska världen ett tag eftersom den är förgängling, den kommer ju inte alltid att vara här, den andliga däremot har inget slut.
//amanda s

Det var en bra slutsats amanda. Jag har också besämt mig för att koncentrera mig mer på den här världen oavsett om den andra är sann. Vi som är sjuka borde vara försiktiga med andra världar. Folk lär säga att de som får schizofreni kan inte hantera de andra världarna och sin förmåga och därför blir de sjuka, de som hanterar dem är väl i så fall medium, "häxor" och såna.

Ja, det där låter klokt, jag tror också att det är så. Vad har du för knep för att lättare kunna koncentrera dig på den materiella världen? Själv har jag kommit på att det är ganska effektivt att städa, baka, tvätta kläder och sånt. De där grejerna har jag alltid verkligen hatat att göra men nu sen allt blev helt snurrigt i min tillvaro är det rent praktiska saker som håller i hop mig. En annan sak som också är bra är att träna, det funkar för mig i alla fall. Hur var det när du blev snurrig i skallen? Gick det gradvis eller kom det från ingenstans?
//amanda s

Jag hittade följande info om schizotyp på <!-- w --> www.susning.nu <!-- w -->:

schizotyp personlighetsstörning, psykiatrisk diagnos som innebär ett sedan ungdomsåren genomgående mönster av bristande förmåga att relatera till andra människor, kombinerat med besynnerligheter i tänkande, framtoning och beteende, Dessa personer har få eller inga vänner och förtrogna, förutom föräldrar och syskon, och visar en uttalad social osäkerhet som har sin grund i paranoida känslor snarare än rädsla för att bli negativt bedömd av andra. De uppvisar vidare ofta hänsyftningsidéer, magiskt tänkande (i form av vidskeplighet och tro på klärvoajans eller telepati) och särpräglade sinnesupplevelser (t ex känsla av närvaro av en kraft eller person som egentligen inte finns i rummet). Deras beteende, framtoning och sätt att tala beskrivs ofta som besynnerligt eller excentriskt. De kan t ex prata för sig själva eller uttrycka sig onödigt abstrakt, tillkrånglat eller vagt. Det är också vanligt med inadekvata eller återhållna känsloreaktioner och med misstänksamhet och paranoida tankar. För att denna diagnos ska kunna ställas får patienten inte uppfylla kriterierna för schizofreni.

amanda s,

Knep för att hålla mig till "verkligheten"? Jo praktiska saker har jag hört är bra och funkar antagligen på många. Men jag har en inre trots som gör att jag vägrar göra vissa saker som jag finner tråkiga. Jag tycker att det är jobbigt att gå och träna, jag tycker inte om att städa (bor hos mamma så hon får göra det mesta, men jag brukar diska ofta eftersom jag tvingar mig), jag tycker att det helt enkelt är jättejobbigt med vissa sysslor, orkar inte laga mat heller. Men det finns en förklaring till det. En kompis till mig sade något väldigt smart, att jag antagligen trotsar på det viset eftersom jag tidigare tvingat mig till saker som jag inte velat, och så kommer denna vägran att göra vissa saker därför.

Jag blev snurrig plötsligt när jag var på semester i mitt hemland. Men innan dess så var jag lite smygpsykotisk antagligen i några månder, jag var upprymd de första månader och sen kom den obehagliga rejäla psykosen som från klar himmel en dag. Men i och för sig så kan man säga att jag haft enstaka paranoida ideer redan sen tio år tillbaka, men det räckte inte för att kalla det för schizofreni, men en personlighetsstörning har jag i alla fall haft före psykosen. Det står i mina papper.