Ja det fick jag, i bästa fall fick jag hjälpa någon annan men det hände inte särskilt ofta eftersom det inte ingick i dåtidens pedagogik på 70-talet. Det tråkigaste var när lärarna skulle gå igenom något som man fattat för länge sedan.
Ja det kan man tycka, men det var inte inne på den tiden. Alla skulle vara på samma nivå på den tiden. Den inställningen har som tur är ändrats och man har insett att människor är olika.
Jag var ständigt hungrig men inte på sött utan på mat och frukt.
Hade dagligen "dåligt samvete", trodde att jag gjort något fel. I dag förstår jag att det var ångest. Den var stark, plågsam och ständigt återkommande.
Hade säkert en del kul också men det är inget jag minns.
Yoki
