Samtal / Schizotyp störning?

Du gästen som ville se mer av vad jag ville med mitt liv kanske kan utläsa något från min hemsida.
För övrigt så har jag gjort testet på similarminds flera gånger nu och det visar på schizotyp. Fast det kanske ger utslag om man har någon psykos också.

Du har ju många fina intressen... kanske du kan träffa någon att tycka om på en kurs, studiecirkel, eller likanande i något av ämnena som du är intresserad av...

Jag gick kortkurser på folkhögskola och bjöd hem kurskompisarna på knytkalas... jag fick flera goda vänner på det sättet...

Jag förstår inte varför det skulle vara intressant om vi kallar det a eller b?

Som jag förstår det så kommer man som aspergere ofta att få olika problem som skulle kunna ses som individuella diagnoser.
Fobier, depressioner, paranoior, ångest, sömnproblem etc.


I ditt fall kan man ju mena att det är viktigt att du har diagnosen vanföreställningssyndrom till aspergern, men shitzotyp till aspergern, hur ska man "Förstå mer" som vårdare av dig genom det när ditt huvudproblem verkar vara just vanföretällningar om din egen roll?

OK. Det spelar ingen roll, det är bara hårklyverier från min sida.
Jag får vara nöjd med den vård jag får. Men jag trodde från början att det var schizofreni jag hade och inte Asperger.
Och det är inte så, jag tror inte att jag är någon stor personlighet, de flesta som lärt känna mig kommer ihåg mig som en ganska vanlig kille.
Jag har aldrig uträttat några riktiga stordåd här i livet, men jag är stolt över det jag lyckats med trots allt. Det är en vanlig missuppfattning om mig att jag tror att jag är något.
Om jag verkligen var någon betydande person då skulle jag väl ha ett toppjobb någonstans och inte daglig verksamhet som nu.

Jag har schizotyp störning, och mitt intryck av det är att asperger förhåller sig till autism, som schizotyp förhåller sig till schizofreni, ungefär. Jag har faktiskt inte träffat någon annan med schizotyp diagnos, eh, trevligt att råkas men det finns en sida för schizotypa på engelska som jag hittade.. groups.msn.com/schizotypal/

Det som förbryllar mig i min diagnos är det att schizotypa skall ha ett dåligt umgänge, vara paranoida och i princip enbart umgås med föräldrar och syskon.. Jag har liksom sagt upp bekantskapen med min familj och enbart umgås med mina vänner istället, och visst kan jag vara paranoid, som att jag får för mig att folk försöker förgifta mig från och till (en stackars tjejkompis bjöd hem mig på thé, mitt i natten ringde jag henne och trodde jag skulle dö..). Hur som helst, har man lite självdistans till sin paranoia, så tycker jag inte det är något problem. Jag är dessutom överförtjust i mardrömmar, och allt som har med skräck att göra, så kanske det är så att jag inte riktigt störs av paranoian? :mrgreen:

PS. Du är något! I det här jantelagsinfekterade landet där ingen får sticka ut, är det så konstigt att folk blir deprimerade? Var stolt över dina bedrifter och dig själv, och låt ingen ställa sig i vägen för det. DS.