Jag gick aldrig på klassträff för jag hade varit på mentalsjukhuset - så var min resonemang då på den tiden. Alla i min klass fick väl karriär på sitt sätt - hörde inte hemma med mina klasskompisar. Hade väl inga direkta bevarande kompisar under min uppväxt. Blev inte heller mobbad i skolan men de kunde nog frysa ut mig - de var rädda för mig, antar jag idag.
Ändå fick jag krama om snyggaste tjejen i 9:an på skolavslutningen - de andra killarna fick inte det fast de jätte gärna hade velat det! Ha, ha, ha!
Jag känner egentligen inte för att gå...skulle göra det bara för min kompis skull. Jag hör av mig alldeles för sällan och vi bor inte i samma stad längre. För att vi får en anledning att träffas, skulle jag kunna gå.
