Klassfest

Jag tar omvägar om jag ser dom på håll på stan. Inget som helst behov eller intresse av att träffa dom idag. Ingen energi över för ansträngningen det skulle innebära.

Tror inte att jag skulle känna igen mina klasskamrater. Tror inte att någon bor här i stan.

Knappast något för mig

Jag vet att de från mellanstadiet med samma lärarinna håller samman. Lite tragiskt, vi var hemma hela klassen och där träffade vi hennes son som var yngre och berättade stolt om sonen.

En brorsdotter talade om för mig att hon var hennes elev som hon långt senare blev mobbad av klassen och hon ville då sluta och hennes son tog över lärarjobbet. Det gjorde mig ledsen och jag ringde upp sonen och fick hennes telefonnummer och jag ringde upp henne och stöttade henne och talade om hur bra hon varit för oss

Nu har jag meddelat att det inte blir nån klassfest för mig. Känns som en onödig påfrestning och jag är väldigt stresskänslig.

Då var det säkert det bästa!

Jag bor ju kvar i Ängelholm, där jag växte upp, o det gör en hel del andra från skolan också, så jag hälsar ju på de jag känner igen (är ansiktsblind), o på nyår var jag på fest hos en jag känner sen grundskolan, samt var en av polarna som jag känt sen första klass där också. Han kommer också från Vejbystrand (en liten ort utanför Ängelholm, där jag bodde som barn).