Ateister

Eftersom jag inte tror på gud, så tror jag inte heller på satan. Jag önskar att det vore så lätt som att bara börja tro. Mår man bra då? Slipper man verkligen sina psykiska problem?

Du behöver inte svara, Magnus, det går ändå aldrig att övertala mig. För mig är gud en neutral kraft, inte ett maskulint väsen. Hur vet ni att gud är en Han, och inte ett neutrum, eller rent av en Hon? Så länge som kristendomen framhärdar i att gud är maskulin, så vänder jag mig från den.

Det som jag slår mig när jag läser inläggen, så verkar ni
inte ha det ett dugg bättre, ni som är bergfast troende.
Hur kan ni veta att ni vistas i ljuset och vi andra i mörkret?
Det är en gåta för mig.

Jag är, som jag tidigare skrivit, agnostiker. En av orsakerna till det är teodicéproblemet (Jag citerar Wikipedia nedan):

"Problematiken i teodicéproblemet kan beskrivas som att inte motsäga sig själv och samtidigt behålla en systematisk helhet när man på en och samma gång hävdar de tre satserna

Gud är allsmäktig
Gud är fullkomligt god
det onda finns"

'Den kristne författaren Lactantius formulerade på 300-talet frågan om vad Gud vill och kan på ett mycket tydligt vis:

” Antingen vill Gud utplåna det onda, men kan det inte. Eller så kan han det, men vill inte. Eller så varken kan eller vill han. Om han vill men inte kan är han maktlös, vilket går emot hans natur. Om han kan men inte vill är han ond, vilket också går emot hans natur. Om han varken vill eller kan är han både ond och svag och är alltså inte Gud. Men om han vill och kan, vilket är det enda som stämmer överens med vad han är, varifrån kommer då det onda och varför gör han inte slut på det? „'

Jesus sa till honom: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kan komma till Fadern utom genom mig.

Libellule skrev: Eftersom jag inte tror på gud, så tror jag inte heller på satan. Jag önskar att det vore så lätt som att bara börja tro. Mår man bra då? Slipper man verkligen sina psykiska problem?

Du behöver inte svara, Magnus, det går ändå aldrig att övertala mig. För mig är gud en neutral kraft, inte ett maskulint väsen. Hur vet ni att gud är en Han, och inte ett neutrum, eller rent av en Hon? Så länge som kristendomen framhärdar i att gud är maskulin, så vänder jag mig från den.

han är den evige pappan därför är han en man, han är Far. vi är hans barn. jag vill inte övertala, jag vill dela med mig av allt gott^^ det räcker till åt alla

Geta skrev: Det som jag slår mig när jag läser inläggen, så verkar ni
inte ha det ett dugg bättre, ni som är bergfast troende.
Hur kan ni veta att ni vistas i ljuset och vi andra i mörkret?
Det är en gåta för mig.

Gud är ljuset satan är mörkret och det är andligt.