Relationen till Jesus/Gud är väldigt individuell, speciell, personlig och behöver inte vara enligt någon speciell kristen religiös modell/trosuppfattning även om man tillhör en specifik gren/kyrka inom kristendomen. Men däremot så är kristendomen enligt mig själv vägen till Jesus/Gud.
Om man är en:
"extrem-flitig-söndags-kyrko-besökare-fanatisk-hallelulja-(jehovas)-ska tvinga och frälsa allt och alla människa-gå i kyrkan varje dag-utöva min tro på något speciellt sätt" ...så blir man ju inte mer kristen för det.
När man ser tex. gudstjänster så tycker jag att det är för mycket ritualer och det får mig att tänka på tvångstankar och dommedagspredikan.
För mig är den kristna "vägen" mer en relation än en religion.
Vad jag försöker säga till folk är att Gud finns. Så får jag hoppas att folk försöker ta reda på om det är så åtminstone.
Jag har empirisk erfarenhet av Guds närvaro, så jag vet att han finns.
Alla måste ta det i beräkningen eftersom det är fakta och göra vad de anser nödvändigt just därför.
