äldreboende

Det kan ge ångest att ständigt se människor som sitter i rullstol och som behöver hjälp med de mest basala saker och som inte precis har någon framtid.
Det här att möta personer med demens som man inte får riktig kontakt med kan också vara frustrerande. Det klagas mycket på äldrevården men hur många är egentligen villiga att arbeta där.

Så sant som det är skrivet/sagt.

Jag jobbar just nu inom äldrevården (sommarjobb just nu och ev. fortsatt till hösten) och var också lite fundersam innan jag började, mest pga alla artiklar om hur de vägde blöjor och ditten och datten. Det är ett väldigt varierande jobb, ingen dag är riktigt den andre lik. Somatiska avdelningar har ett visst behov, demensavdelningar har ett annat. Det viktigaste är att inte stressa, utan bara ta det lugnt och stilla och inte låta allt gräva sig in i en. Vill man ha ett givande och spännande jobb borde man ge det en chans. Så många historier man får höra. Bara se ett leende på en boende som stunden innan var förbannad förgyller dagen. Ett tips är att man ska kunna växla ganska fort, härom dagen fick jag växla från att vara den som skulle vara livlig och glad till att sitta vak hos en som är i slutskedet, för att sedan springa ut och sjunga som ingenting. Jag känner iaf att det är ett jobb jag får ut mycket av och med glädje går till varje dag. Jag vill ju att någon känner detsamma om jag väl hamnar på ett boende i framtiden.

P.S. Vi väger inga blöjor hos oss.

Du verkar vara en jättefin vårdare. Hoppas du fortsätter.
Jag skulle gärna vårdas av dig när det en dag om många år blir dags att flytta på hemmet.

Vad roligt att det finns någon yngre som vill satsa på äldrevården. Det gläder oss "gamla uvar" som snart är där.

Ja, men nu för tiden är det bara de med senil demens som hamnar på äldreboenden egentligen. Vi andra får snällt ta emot vad hemtjänst har att erbjuda när vi inte själva orkar längre. Vi skall stanna i våra lägenheter tills att vi antingen drabbas av demens eller att vi pga åldersjukdom hamnar på sjukhus och där om de inte kan medicinera bort det får palliativ vård och avlider en vecka senare. Bedömningen görs av två läkare. Eller kanske att vi får opereras för benbrott eller dylikt och blir hemskickade igen tills det är dags att ta ett personligt möte med han däruppe.

Den som är fullt frisk men inte klarar sig själv egentligen får snällt stanna hemma och kan glömma ett äldre boende.