Jo så kan det vara absolut! Men folk lyssnar på media, och vad jag har sett och hört så är det mycket stigmatisering kring sjukdomar som är osynliga. Många kan säga, "jag tänkte inte på att du hörde dåligt, ursäkta". Men lite anpassning och flexibilitet mot varandra är ofta av nöden.
T.ex mina slarviga uttalanden hänvisar jag till att det grammatikaliska har fått stå i skymundan under min uppväxt, utan glosor både på engelska och svenska var den huvudsakliga undervisningsmetoden då på den tiden! Jag är fortfarande inte särskilt bra på engelska, men förstår mer och mer ju längre man arbetar och tänker på det språket. Men nu har jag valt svenska som mitt modersmål! Och är lite kinkig om det kritiseras på hur jag formulerar det grammatikaliska uttrycket. Har fått kämpa som fan, vad gällande mitt orala uttryck, har länge gått hos talpedagoger.
Vars är världen på väg?
