Hur insjuknade ni?

Hej! Jag undrar hur ni insjuknade i schizofreni, hade ni insikt då saker och ting började kännas annorlunda eller flöt tiden på utan att ni märkte något? Vad var era första symtom? Hur länge pågick de innan ni fick diagnosen?
Jag har läst om insjuknande på massa olika hemsidor så jag vet hur det generellt brukar vara men är intresserad av personliga berättelser - om ni orkar förstås.

Jag hade ganska länge innan och kanske i 10 år problem med tänkandet att det inte gick lika snabbt som tidigare. Det kändes som tankevägarna hade flyttats och man fick anstränga sig kraftigt för att nå målet. Ganska stressande och jobbigt med sådana problem. Dessutom hade jag sömnstörningar och svårt att somna in.

Lite paranoia fanns cirka fem år före första psykosen. Ett år före psykosen hade jag en
djup depression. Den kan ha utlösts av stress, då jag kastades ur den trygga skolan och
hemmet och gick en sjukvårdsbiträdeskurs på annan ort som artonåring. Den kursen
skulle ingå i praktik för att kunna söka till arbetsterapeututbildning. Efter en termin på
den utbildningen kom första psykosen. Hade enormt svårt för att tänka. Fullföljde dock
arbetsterapeututbildningen med uppehåll för en psykos till. Då både hade jag sjukdoms-
insikt och inte. Alternativet att bli sjukpensionär existerade inte för mig.

Jag har inte schizofreni men schizoaffektiv:

Jag flyttade till min första egna lägenhet långt från familjen. Åkte bara "hemhem" på helgerna. Jag kunde inte sova, var paranoid, fick hotfulla telefonsamtal, började promenera på natten för jag inte klarade vara i min lägenhet. Sov knappt alls, hade röster och det var allmänt ett hårt klimat bland eleverna på skolan. Det var då jag träffade psykiater första gången, hon frågade om jag då som 17-åring ville bli inlagd på vuxenpsyk, men jag pratade bara bort det hela med att prata politik. Dumt. Kanske hade det gått annorlunda om jag fått hjälp där i Arvika?

Jag verkar nu ha bipolär sjukdom men jag har haft rätt kraftiga psykoser..... Jag insjuknade abrupt från ena dagen till den andra......det var som att någon drog undan mattan under mina fötter och jag föll rätt ner i ett svart hål. Paranoia, vanföreställningar, djup depression......Det blev explodera mig kaos i huvudet. Inledningen på en sjukdoms period som varade i många år.

Jag började dricka en hel del sprit, köpte hembränt på den tiden. Och rökte alldeles för mycket. Blev mer och mer paranoid och sedan började jag få självmordstankar. Sökte hjälp själv, för jag visste att något var fel.