Framsteg (långt inlägg)

I januari i år gjorde jag en snark- och sömnapnéutredning. Innan jag fick göra själva utredningen var jag tvungen att väga och mäta mig. Jag trodde att jag skulle väga runt 68kg till min 171cm långa kropp, men jag hade fel. Vågen visade 76,8kg och undersköterskan som var med när jag vägde mig avrundade till 76kg eftersom jag hade kläder på mig. Dagen därpå efter själva snark- och sömnapnéutredningen fick jag träffa en läkare som sa att jag inte hade sömnapné, men att mina snarkningar kunde minska om jag gick ned i vikt. Det var inte alls roligt att höra, jag som alltid varit smal som barn och tonåring var helt plötsligt inte smal längre. Mitt BMI var på 26, vilket är precis övervikt. Mina senaste fem eller sex par jeans hade gått sönder, i grenen allihopa eftersom jag hade gått upp i vikt, väldigt pinsamt. Det var både billiga H&M-jeans och lite dyrare Levisjeans.

Jag tog upp detta problem med min psykolog, att mina brallor bara går sönder och att jag helt enkelt var överviktig. Vi pratade om kost på gruppterapin som jag går i och som psykologen håller i. Psykologen föreslog bland annat vit fiberpasta istället för vanlig pasta. (Vit fiberpasta är ungefär dubbelt så dyr som vanlig pasta.) Jag drog även ner på saftdrickandet och glassätandet. Istället för saft dagligen och glass några gånger i veckan fick det bara bli på lördagar. Till frukosten lade jag till pumpakärnor i min filmjölk för att mättnadskänslan skulle sitta i längre. Det funkade bra ett tag, jag gick ner till 70,4kg i juni. Under juli däremot slarvade jag massor, åt glass alldeles för ofta och även jordgubbar med grädde. Detta gjorde att jag gick upp till 71,9kg på en månad.

&quot;Skärpning, isan!&quot; tänkte jag. Ingen mer glass, inte ens på lördagar. Den vita fiberpastan byttes ut mot fullkornspasta (som är något billigare) och istället för en portion pasta fick det bli en halv. Grönsaker på halva tallriken, jag som egentligen inte gillar grönsaker äter numera vitkål varje dag. Eftersom vitkål inte är så gott blandar jag ut det med gurka som mest är vatten. <!-- s:wink: --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s:wink: -->

Sen bestämde jag att jag måste ta promenader på helst en timme (eller mer) varje dag, utom torsdagar för då rider jag istället. Jag och min pojkvän ska även prova på ju-jutsu nästa vecka. Hoppas att det är roligt. Det kommer säkert att vara ansträngande, men det finns ju ett uttryck: &quot;No pain, no gain&quot;.

Jag installerade en app på telefonen som heter Run Keeper. Med hjälp av den kan jag se hur långt jag har gått under mina dagliga promenader. Tyvärr är inte GPS-funktionen bäst precis, så det blir inte exakt. I Run Keeper kan man lägga in mål med sin träning och jag lade in som första mål att jag ska väga 69,9kg. Det målet har jag nu kommit förbi. Det känns roligt! Jag blev så glad när jag såg att vågen visade 69,7kg att jag var tvungen att väga mig en gång till för att se att det verkligen stämde. Haha! Nu är mitt BMI på 23,8.

Angående snarkningen vet jag inte om jag fortfarande snarkar. Min pojkvän har fortfarande öronproppar, så jag kan inte fråga honom. Hur som helst, jag känner mig så glad över att det går åt rätt håll med vikten. Ändå har jag inte gjort så stora förändringar, utan bara dragit in på de största sockerbovarna (saft, glass och vit pasta) samt börjat röra på mig mer. Psykologen sa att det är lättare att få långsiktiga resultat med små förändringar än om man ska gå på en viss diet. Men jag vet inte om det är så, alla säger olika.

Vet inte riktigt vad jag vill diskutera med detta. Kan jag gå ned i vikt kan andra också det. Det tål att tilläggas att jag har envis huvudvärk varje dag som gör mig väldigt trött. Jag är tyvärr fortfarande trött, trots viktnedgången. Men jag tar inte en eftermiddagslur varje dag längre, utan bara någon gång i veckan.

Mm… läste vad du skrev.

Jag själv har haft idealvikt och varit vältränad i stort sett under hela mitt liv. Men vad spelar det för roll om man är smal eller har lite lätt övervikt när man har satans ljud tinnitus och röster som har gjort så att mitt liv blev förstört för alltid. Satans ljud tinnitus och röster var en stor faktor att jag hamnade på dårhuset våren 1990 (var 18 år gammal då) och på den vägen är det att jag är här idag, typ inte jobbat på över 20 år - och bara blivit tvångsmedicinerad i tolv år som bara förstörde min hjärna ännu mer.

Utomjordingen,
Jag förstår att det är jobbigt med tinnitus.
Jag försökte bara säga att man inte behöver bantningspiller för att kunna gå ner i vikt. Om man är mycket överviktig ökar risken för diabetes och hjärtsvikt, så om man inte vill ha diabetes eller hjärtsvikt (vilket jag inte vill) kan det vara bra att gå er i vikt.

Jaha, jag hade för mig att du också har tinnitus och röster. Jag kanske förväxlade med någon annan? Vad jag ville säga, är att man kan vara vältränad - typ bäst på &quot;allt&quot; men vad hjälper det när alla andra har förutfattande meningar om en och stigmatiserar en när andra vet om att man har diagnosen schizofreni.

Röster har jag, inte dagligen dock, utan i perioder. Tinnitus vet jag inte om jag har, det tjuter ibland men det går att &quot;tänka bort&quot; för min del. Men jag vet att för vissa är tinnitus väldigt jobbigt och ihärdigt.

Jo, jag vet att det är jobbigt när andra har förutfattade meningen om en. Det vet jag tyvärr inte vad man ska göra åt. Det är svårt sånt där. Hjärnkoll finns ju [url:25uqx6e8]http&#58;//www&#46;hjarnkoll&#46;se/[/url:25uqx6e8].

Det var därför som jag spelade frisk i flera år en gång i tiden. Tillexempel, om min kvinna hade från första början vetat om att jag har en psykisk sjukdom så hade hon och jag inte varit tillsammans idag men vilket vi är idag.