Flisan! Där var en annan. Han och jag träffades nere på stan, han skulle promenera med mig hem. Vi kommer till ett övergångställe där han inte observerar bussen som kommer. Jag rent handgripligen hindrar honom, i nästa sekund svichar bussen förbi. Vi kommer hem till mig, jag får grannen på besök. Han försöker gå på henne när jag var i köket. Jag undrar vad som står på. Hon säger han försökte kyssa mig.
Jag frågade varför gjorde du det till honom. Han svarade, rösterna sa kyss till!
Jag förstod då att det var dags för inläggning, så jag sade det till honom.
Vi åker Taxi till sjukhuset så får du prata med dem, jag betalar.
Vi åkte dit han blir inlagd, jag hälsar på honom och han vill att jag åker fram och tillbaka där han bor och vattnar hans blommor. Jag gör detta och diskar hans igengrodda disk. Jag tar med lite rena kläder åker tillbaka till sjukhuset.
Sitter med honom i personalrummet och pratar med honom och sköterskan. när han var ute ur rummet frågade hon om det var jag som kom in med honom. Jag svarade ja, då sade hon -bra gjort för han är verkligen sjuk.
Jag sade till honom gör som jag säger så skall jag hjälpa dig. Om du inte gör som jag säger kan jag inte göra något för dig.
Detta var strax före jul det året och jag visste att det inte var bra miljö där han skulle fira jul. Jag ville inte heller att han skulle vara på avdelningen så jag sade till honom att han skulle försöka komma på ett behandlingshem över jul och nyår.
Han pratade med läkaren och läkaren tyckte inte det. Så han firade jul där han inte borde vara. Jag hjälpte honom efter jul också. Han blev utskriven trots att han fortfarande var psykotisk.
Han ringer mig och vill träffa mig. Den dagen ville jag inte det, då hånade han mig i telefon varpå jag sade upp bekantskapen med honom, för jag kände att jag fått nog.
Tre dagar senare ställde han sig på spåret. Jag orkade inte ens gå på hans begravning.
