Röster - en dialog eller monolog?

:rolleyes: Dessutom så är jag i och med att jag förklarar ordet på detta sätt och bringar ljus över saken en högst tvivelaktig figur, nämligen så är ljusbringaren djävulen själv!

Dags att gå ned till tvättstugan och ta upp ren och torr tvätt! Jag städade snabbt av alla tvättmedelsfack och runt om maskinerna torkade jag rent och har svabbat av golvet. Så nu gäller det bara att få upp två maskiner med veckotvätten!

Ja inte precis vardagsmat det här. Men det är iaf intressant med en annan tolkning av upplevelserna än att helt enkelt fördöma sig som sjuk.

Min erfarenhet är att psykiatrer inte har så mycket
prestige i regel att de absolut vill utplåna all tro på
det övernaturliga.

:lol: Jag ÄR sjuk, insjuknad i Jesus sjukan, var god se Markus Evangelium kapitel 3, vers från 17 till kapitlets slut och kom ihåg 1917 års översättning, inte den allra nyaste!

Och, tag dig i akt för fariséernas surdeg ex bible.cc/mark/3-17.htm

Leta i svensk översättning;

Visa nu lite saktmod! bibelnonline.com/a/de-troende-bo ... d-saktmod/

www.htmlbible.com/sacrednamebibl ... 41C003.htm

Har du mist förståndet pga din sjukdom och överlevt? Läs detta!


28. Då trädde en av de skriftlärde fram, en som hade hört deras
ordskifte och förstått att han hade svarat dem väl. Denne
frågade honom: »Vilket är det förnämsta av alla buden?»
29. Jesus svarade: »Det förnämsta är detta: 'Hör, Israel! Herren,
vår Gud, Herren är en.
30. Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av
all din själ och av allt ditt förstånd och av all din kraft.'
31. Därnäst kommer detta: 'Du skall älska din nästa såsom dig
själv.' Intet annat bud är större än dessa.»
32. Då svarade den skriftlärde honom: »Mästare, du har i sanning
rätt i vad du säger, att han är en, och att ingen annan är än
han.
33. Och att älska honom av allt sitt hjärta och av allt sitt
förstånd och av all sin kraft och att älska sin nästa såsom sig
själv, det är 'förmer än alla brännoffer och slaktoffer'.»
34. Då nu Jesus märkte att han hade svarat förståndigt, sade han
till honom: »Du är icke långt ifrån Guds rike.» Sedan dristade
sig ingen att vidare ställa någon fråga på honom.
runeberg.org/bibeln/41_12.html