Synhallucinationer

dom första dagarna jag var inlagd så var jag helt säker på att det kom in en tjej och lade sig i rummet bredvid. jag sade detta till personalen och dom sa att det omöjligt kunnat vara det.

sen såg jag endel andra saker också... trodde det var MINA gardiner, och mitt ljus som jag hade hemma, trodde jag stod på bordet. alltså jag såg dessa saker...

Jag hallucinerar och ser folk prata saker om mig.

För några veckor sedan hade jag synhallucinationer, men som jag inte upplevt sen efter det. När jag blundade kunde jag se mig själv uppifrån, eller det jag skulle ha sett när jag tittade. Sedan började jag se personer på väggen, såg precis ut som människor deras kroppformer och färger. Men de skiftade och byttes ut till andra personer. Jag har enbart haft synhallucinationer ett par gånger, men den här gången så var det definitivt synhallucinationer.

Jag har både syn och hörselhallisar. Tycker de är vidrigt. Men har också märkt att vissa mediciner förvärrar till exempel imovane.

Jag mest trött på alla röster, snälla, elaka, spelar inte så står roll. När jag först fick min psykos blev överlämnad av en ängel till tre djävlar. Blev skit rädd, mådde dåligt, tack och lov så har jag idag rätt så van vid alla syner men när det kommer till röster bli jag aldrig.

Hej Mhortz! Jag har också syner, ofta kan det vara hur verkligt som helst och det kan vara mycket skrämmande.
Men jag kan styra mina syner rätt ofta.

De bästa är när man utgår ifrån en enda bild och gör en hel filmsekvens.

Vilken datanörd som helst skulle vara avundsjuk på grafiken i min hjärna.

Det är bara en viljeyttring som behövs, det är väldigt känsligt, det är omedelbart efter ens tanke.

Det värsta är när jag upplever det, som om någon tömmer en slaskhink med allsköns bilder och det är som en galloperande bronco, som kommer med all skit som händer ute i världen just då.