Annapanna skrev: Men jag tror inte att man skall förlita sig för mycket på sina psykotiska upplevelser och tänka att det man upplevde var "sanningen". Visst skall man bevara sina upplevelser, men kanske ta dem med en nypa salt...
Jag håller med dig, fast jag tycker nog man skall ta precis allting med en nypa salt, både andliga visioner såväl som det mundana vardagslivet. Det finns ännu inte någon som helt och fullt lyckats bevisa att det människor upplever som verklighet faktiskt existerar.
Människor genom historien har alltid varit mytomaner, berättat sägner och sagor, förskönat eller förfulat, vrängt och vridit tills vi kommit till det samhälle vi har idag där ingen längre är medveten om vad som är sanningen. Kanske därför att det egentligen inte finns någon sanning?
Vad är sanning? Sanning är ett mänskligt påfund, ett ord, som syftar till ett faktum, något som tillhör det verkliga. I verkligheten är det dock så, såsom Albert Einstein proklamerade, att "allting är relativt". I ett relativt universum finns inga absoluta sanningar, det kan enbart existera relativa sanningar.
Det som människor talar om när de talar om sanningen är en överenskommelse människor emellan, man har skakat hand och sagt "ja, det här är sanningen, det är vi överens om". När någon för fram sina egna sanningar så ställer den sig därför utanför gemenskapen och bryter med rådande överenskommelse om vad som är sanning, men vad som verkligen är sanningen, den absoluta sanningen om livet, universum och allting, det är det ingen som vet.. eller tja, Douglas Adams kom fram till att svaret var 42, men då fanns viss problematik därför att ingen egentligen hade förstått frågan från början.
