Polisen frihetsberövar en. Men jag har haft större tillit till polisen än till psykiatrin. Poliser är mest intelligenta och känslomässigt kompetenta vilket inte alltid psykiatripersonal är - de kan vara plitar. Som njuter av att hugga en spruta i arslet på en. Poliser har mer humor, distans och kunskaper om psykologi än psykiatripersonal generellt sett har. De har hjärta. Man kan prata med dem. De förstår att man är förvirrad och utsatt och blir inte arga på en eller idiotförklarar en. I psykiatrin har man vart med om mycket skit. Idioter.
Jag träffade en mycket snäll kvinnlig polis en gång också. Jag hade inga skor på mig och var iskall om fötterna. Då fick jag värma tårna i hennes knäveck, för hon satt i baksätet med mig. När jakten väl var över var hon jättesnäll.
Geta skrev: När polisen kom och hämtade mig en natt, tyckte jag att de kom som änglar för att rädda mig.
Samma sak med mig. När Polisen kom så kändes det rätt. Jag hade gått runt på stan och lekt Polis av alkohol och tabletter. När verkan på Alkohol och tabletter avtog i verkan så förstod jag att det hade varit psykotiskt!
