Ja det är så jäkla tråkigt. Känns som att mitt liv är slut innan det ens hunnit börja. Folk tror att det blir bättre av att ha samtalskontakt. Mig har det inte hjälp ett skit. Jag går till den där psykologen som inte ens själv tror på att jag ska bli bättre. 2/3 av samtalet handlar om vad jag har gjort i veckan.
Vad är det du upplevt när du blir paranoid? För mig är det ofta att saker flyttat på sig eller att nått försvunnit, nu senast ett papper jag hade. Nu är det helt borta. Får mig att tro att någon snott det i min väska eller mitt hem.
Ja. "Man måste vara frisk för att vara sjuk", sägs det. Du måste säga ifrån när din psykolog vill tala väder o vind. Säg att du vill prata om annat som du själv känner är viktigt. Annars är det liksom ingen idé...
När det gäller paranoia så har jag som alla andra bra o dåliga perioder, i de sämre perioderna så tror jag helhjärtat att folk spionerar på mig o vill mig illa. Det med pappret är nåt jag också känner igen, hade samma problem - jag beskyllde mina boendestöd för att ha snott det från mig...Det var under en period då jag sket i mina mediciner. När jag började med medicinerna igen blev allt bra.
Jag har faktiskt varit med om att boendestöd stal en soppterrin från mig och nu hemtjänsten som har stulit ett träningsband. Det är ingen paranoia, grejerna är faktiskt borta. Jag vet precis var de låg sist jag såg dem.
Oro kan kanske vara ett förstadium på paranoia. Försök minska på ångest och stress. Sömnbrist kan öka paranoian. Tänk också att du haft problemen i 10 år utan att något hänt.
Cosmos skrev: Jag har också haft detta hälften av mitt liv. Precis som du har jag haft paranoida och föreställningar om att mina grannar och demoner jävlas med mig. Har t o m hört dem skratta när det går illa för mig. Men medicin och tid har symptomen klingat av.
Tur att det blivit bättre.
Det är så segt. När det är som värst så känns det som att man inte kan göra något åt det. Det känns då som att någon kapat ens liv, och man blir självmordsbenägen. Har du blivit självmordsbenägen någon gång av allt detta?
Jadå! Senast för åtta år sedan när allt gick mig emot. På 80-talet kunde jag sätta i mig en hög piller bara för slippa befinna mig i helvetet. Har blivit magpumpad mer än en gång kan man säga. Utan att något blivit bättre.
