antabus - biverkningar.

Jag söp syrrans man under bordet en gång. Jag hade med mig en femlitersdunk och ställde den på bordet. Mamma blev arg. Pappa och jag tar gärna några snappsar när vi träffas, men mamma kan hon också. I USA dricks det blasköl mest. Sedan är det en myt att man efter tequila (stavning?) ska dra i sig salt och ta en citronskiva, så har jag fattat det. I Mexico dricker man den rakt av.

Dem har faktiskt hittat riktiga vikinga-vrak! Och dem har även grävt fram vikinga städer typ Birka.

Traxerity skrev: Vi har det i blodet efter förr i tiden. Dom som tål mer har oftast en viking i deras släktskap. Svenska vikingar drack rejält mkt. Det var deras måltidsdryck enligt historia.
Barbariskt folk men ändå ganska häftiga att läsa om. Vi bor nära ryssland och ryssarna verkar ha den bästa tålighet emot starka spritdrycker. Så förvånar mej inte om svenskar dricker mkt.

Nu hade inte vikingarna särskilt starka drycker. Sockret och jästen fanns inte vid den tiden, så det blev nog bara 2,8:or på sin höjd. Destillering var heller inte riktigt uppfunnet. Billigt socker i sockerbetan och jäst fanns väl inte förrän på 1800-talet. Det finns inget whiskydestilleri före 1800-talet. Vin däremot innehöll socker i sig själva och kunde bli lite starkare. Men det hade väl inte vikingarna tillgång till?

Detta drack vikingarna www.runristare.se/vikingtips/mjod/mjod.html

Tack kvinnan för tipset! Jag har satt ett prov på jäsning, en halv liter och går det att dricka i morgon, utökar jag och då gör jag tio liter till jul.

Göra dricku <!-- l --><a class="postlink-local" href=" www.viska.se/phpBB3/viewtopic.php?f=1&am....php?f=1&t=27922 [/url]<!-- l -->

Förövrigt går det alldeles utmärkt att brygga vört utan socker och få starköls procent på det. Det kallas för ett helmaltsöl och har det en hög stamvörts styrka, är det bland de godaste öl du kan tänka dig. Jag vet, jag stod vid största kopparpannan och bryggde vört och gick treskift på Pripps bryggerier när det låg på Stampgatan i centrala Göteborg på 70-talet. Jag har haft jobb på Pripps Bryggerier i 17 år! Ge mig de gamla bryggpannorna, sätt ett bryggprotokoll i näven på mig och låt alla ingredienser stå färdiga där de skall vara, så skall jag brygga ett starkt, den här gången extra starkt helmaltsöl som smakar ljuvligt och skall drickas väl kylt, jag vill gärna ha det med högst +4 graders temperatur. Det är nämligen pannknekten, vilket var min yrkestitel, (Det yrket finns inte kvar, det kallas numera för processoperatör) som styrde temperaturerna i tillverkningsprocessen och därmed också den som modererade viken temperatur som var mest lämpad för aktuell alkoholstyrka som brygget skulle hålla!

Vi chansade inte, (Jao det gjorde ju vi, men vi visste av erfarenhet) utan visste att vid exv strax under +67 grader blev det ett starköl och vid 67, 5 grader fick vi mellan ett mellanöl och ett folköl på 3,5 %. Men visst, det var vår erfarenhet som bestämde vad det skulle bli. Det var ett litet krux och det var att det gick inte att få exv, 7,5 or som helmaltsöl, för där räckte inte sockret i enbart malten till.

Utan där blandades i s.k råfrukt (Majs eller ris) och socker, beroende på att malten måste bli försockrad under försockringsrasten på 40 min och var den inte det måste vi värma upp en del av brygget och höja temperaturen så att det blev försockrat och provet det gjorde vi genom att ta något utav vörten och droppa några droppar i ett prov och där tillsätta jod,(Provet kallades jodnormalprov) om det inte skiftade färg, var det försockrat och om det inte var det blev det ilsket blårött och då måste vi värma brygget för att få det försockrat, vilket innebar att man inte kunde få ett riktigt starkt helmaltsöl.

Så där finns en begränsning beroende på att vi inte kan ha lägre temperatur. Det är en avvägning som man som yrkesman måste göra. Samt att komma ihåg, detta är professionell tillverkning och därmed spär man ut vörten med vatten för att få mer ut utav brygden, så om du gör det själv får du naturligtvis ut högre alkoholstyrka och därmed också högre stamvörtsstyrka. Stamvörtsstyrkan stod förr utsatt på etiketten och ju högre stamvörtsstyrka, desto mindre utblandat med vatten. Skall du göra ett riktigt billigt öl, blandar du i ännu mer vatten och då får du ett tunt öl, utan någon som helst karaktär, ett s.k fylleöl!

Angående jäst, (Jäst finns i luften praktiskt taget överallt i naturen) så har vi i Sverige en tillverkningsprocess där vi tillsätter utvald jäst (Framplockad för hand under mikroskop på laboratorium) och brygger och tillverkar ett underjäst öl som jäser vid låga temperaturer. Det är väl vad du menar med jäst Melun?

Dock i Tyskland och på många andra ställen gör de på det gamla sättet och de gör ett överjäst öl som jäser vid rumstemperatur och där är det traktens jästsporer som fritt får tillträde till brygget och där i bryggerierna kan man hitta spindelväv och annat i bryggeriet för att det genuina som gör ölets karaktär är de jästsporer som finns just där i trakten och man är ytterst rädd om att bevara just den smaken brygg efter brygg och man sparar då jästkultur från föregående brygg.

I Sverige är det minutsiöst rent överallt, medan i Europa ser det ut som det gör, mao ostädat. Detta pga att i Sverige med dess underjästa öl har man utvald jäst och är innerligt rädda för traktens jäst som kallas för vildjäst och brygget blir förstört om det kommer in och börjar vildjäsa i kulturen. Därav är det skinande rent, rengjort ofta med natron- eller klorlut (Akta ögonen, jag har fått natronlut i ögat, inte alls kul och akuten på sahlgrenska) Här i Sverige.