Vem behöver mediciner?

Melun,

Jag har genom erfarenheten lärt mig det, att om jag inte tar medicinen, kan det bli så att polisen tar mig på stan och kör mig till psykakuten, för medicinering mot akut psykos. Förmodligen skulle jag inte överlevas en psykos till, Medicinen hjälper mig trots biverkningar att klart se skillnaden mellan sjukt och friskt! Med medicin fungerar jag som vilken Svensson som helst.
Jag behöver fullt klart medicinen och det resten utav mitt liv.
Utan medicin :va?

Jag behöver mina mediciner för att inte vara hur konstig i huvudet som helst. Tyvärr finns tråkiga biverkningar men jag måste äta medicinen..... annars funkar jag inte som folk utan mår dåligt.

Jag motionerar ganska mycket och har det som en av de högsta priona i livet och har typ alltid haft. Jag blir konstig i huvudet ändå..... jag tänket fel..... att vattnet är giftigt och att några vill mörda mig och sådant......helt snurrat. Jag vill ha mediciner för att slippa vara sådan. Jag blir också väldigt rädd när jag är sjuk, paranoid - och det är fasansfullt jobbigt att vara. Man mår inte bra då. Slutar jag med mediciner kommer psykossymtomen tillbaka och sedan ökar de i styrka tills jag får panik på situationen. Jag behöver mediciner är min bedömning. Jag mår mycket bättre med mediciner än utan.

Innan antipsykotika kom behandlades psykoser utan mediciner på mentalsjukhusen, Om psykoser självläker om man inte behandlar dem med antipsykotika, så borde folk på den tiden tillfrisknat på mentalsjukhusen och blivit utskrivna. Men det blev de aldrig utan de vårdades där oftast livet ut.

I dagens konforma samhälle är det svårt att klara sig omedicinerad med en psykiatrisk diagnos.
Det kommer allt fler nya psykiatriska diagnoser som kan medicineras.

Förr kunde man få vara en byfåne. Det ingick i rollistan i varje samhälle att det fanns en eller flera byfånar.