När började du?

krokus skrev: Vid 19 års ålder började jag med neuroleptika.

Innan dess var jag deprimerad i flera år. Ungefär ett år innan jag började med neuroleptika hade jag koncentrationssvårigheter, hörde röster, upplevde telepati, hade ångest, försökte svälta mig själv (åt lite och ensidigt) och hade sömnsvårigheter. När jag väl sov hade jag en morakniv under kudden.

Var rätt paranoid och letade efter tecken som betydde saker. Lite svårt att förklara. Kanske inte så konstigt att jag var paranoid, när det visade sig att min mamma läste min dagbok. Fick inte ha något privatliv. Blev även väldigt lätt fäst vid killar. Ofta tänkte jag att om jag bara hittar rätt kille, kommer allt lösa sig.

Tack blir berörd av att läsa. :kram

Mitt första var det året jag skulle bli 24 år och jag uppsökte psykiatrin för att sova på, det var på natten. På morgonen efter blev jag inlagd.
Det var i påskveckan mellan Måndag på natten till tisdag då jag skulle jobba på tisdagen i slutet av påsk. Min usla sömn var det som gjorde mig sjuk.

På morgonen på tisdagen blev jag inlagd. Därefter är ren historia

Var 22½ år när jag blev snurrig och yrade om att jag sett Gud och därför skulle dö. Då blev jag inlagd och fick Haldol. Det funkade inte bra på mig. Senare ändrades det till Litium, som jag hade i 17 år men var aldrig nöjd. Först när jag fick Abilify för 13 år sedan, kunde min psykossjukdom bli "stillsam".

Inwatto,

När jag insjuknade på allvar var Gud också inblandad...demoner, änglar, jag var dömd till helvetet...vilket skrämde skiten ur mig minst sagt...har fortfarande problem med religiösa grubblerier...ser efter tecken, som vissa tidigare skrift, vilket är triggande.

22 år och några månader. Tyvärr eskalerade allt bara mer då jag blev inlagd.

Ett tag hade jag maxdos på Seroquel 800-900 mg. Yrrade om att läkaren var en Shaman från Indien. Då höjde han dosen. LOL.

Se nästa inlägg