Hur artar sig schizofreni?

du är bra som du e

se aldrig ner på dig själv, korrigera eventuella problem om du kan
men nervärdera dig inte

Jesus säger; kom som du e.

du duger, det gör vi alla

Nej det är väl inte speciellt allvarligt för mig längre. Mest den här depressiviteten och segheten som jävlas med mig. Jämfört med er verkar jag vara i himlen mest hela tiden. Så som ni beskriver tillvaron.

DemonSeed skrev: Nu undrar jag: Har jag bipolär sjukdom eller har jag egentligen schizofreni i någon form? Vad tror ni?

Jävlar vad jag känner igen mig! 8O Hade jag inte varit rätt stabil idag hade jag nog misstänkt att jag skaffat ett annat användarnamn och skrivit allt själv... Jag har i alla fall diagnos bipolär sjukdom. Allt du skrev stämde förutom att jag har "skaffat familj". Men det enda jag orkar - när jag orkar det - är att gå till jobbet och hålla mig tillräckligt hel och ren av det skälet. Sen går allt åt till att vara så lite som möjligt av en frånvarande mamma, utan jag försöker att bara ligga med i tv-soffan när dom ser barnprogram, eller läsa en bok osv. ALLT annat än att gå till jobbet (ibland) och vara med barnen är omöjligt! Skulle jag vara ensamstående så skulle jag behöva söka boendestöd från kommunen.

Jag har också haft en längre period med paranoida vanföreställningar. Gick ner från mitt depressiva tröstätande över 20 kg på 1-3 månader ungefär för att all mat var förgiftad och luktade död. Blev också katatonisk och saknade ansiktsmimik och klarade knappt av att svara på enklaste frågor. Är fortfarande upprörd att ingen skjutsade mig till psyk!!! Men jag isolerade mig, så det var knappt någon som såg mig under den här perioden, och mina depressioner var de ju vana vid...

Har aldrig blivit "normal" efter det och nu många år senare har det börjat om med djupare depression varvat med uppvarvningar (hypomanier, blandepisoder?) och periodvis psykotiska symtom som förföljelse, hallucinationer och dissociativa symtom ibland. Som tur är har jag den senaste tiden ganska fort kunnat avfärda mina lindriga vanföreställningar och hallucinationer.

När jag var yngre och hade den där jobbiga perioden med "förgifting" och skräck för människor trodde jag att jag hade schizofreni och vågade därför aldrig söka vård. Nu säger dom i alla fall att jag har bipolär sjukdom och jag känner igen mig i symtomen på det.

Kul att någon känner igen sig! (eller ja... <!-- s;-) --><img src="{SMILIES_PATH}/icon_wink.gif" alt="" title="Wink" /><!-- s;-) --> )

I sådana fall har jag väl bipolär sjukdom då. Kanske inte den allra allvarligaste formen men ändock. Hoppas innerligt jag slipper mer psykotiska symptom för det är ju fruktansvärt! Känner verkligen med er stackare som har allvarlig schizofreni. Har hört att det är DET mest plågsamma psykiska tillstånd man KAN HA av en psykiater. Ta vara på er!

Schizofreni och bipolär är besläktade med varandra. Nyligen har man funnit att det finns en genetisk koppling mellan sjukdomarna. Bipolär är dock en mildare sjukdom med färre funktionsförluster, men självmordsrisken är 2-3 gånger högre för bipolär jämfört med schizofreni.
www.viska.se/index.php/component ... h-bipolaer

Vid bipolär kan man vara vid sina sinnens fulla bruk mellan skoven.