Barn

Jag vet flera förståndshandikappade som har barn. Jag förstår om man längtar efter barn, men då ska det var genomtänkt och man ska kunna ge barnet en bra och trygg barndom. Jag vet en kille vars barn togs ifrån honom, han och hans tjej var för förståndshandikappade att ta hand om det.

Meningen med livet är att fortplanta sig och vara kärleksfull. Jag har inga barn och särskilt kärleksfull är jag inte. Har svårt att älska personer, men försöker i alla fall att inte vara dum. Jag kan inte föreställa mig hur det är att ha barn, det måste vara storslaget.

Det verkar inte som alla föräldrar uppfattar det så. Jörn Donner hade en utomäktenskaplig son i Sverige som nu har skrivit en bok om hur ointresserad Donner var av faderskapet. I boken Mammuten skrev han att sonen var ett misstag.

Jörn Donner var ett äckel, ett egoistiskt äckel uppenbarligen. Tyvärr är det alltför många som aldrig skulle ha blivit föräldrar.

Är barn verkligen meningen med livet? Jag tvekar lite, Fantasio.
Visst, rent biologiskt så kan det nog vara så. Men vi är ju mer än endast biologiska varelser.... Vissa drömmer om andra saker.

I ett bisamhälle föder inte alla bin ungar. De har olika uppdrag i kupan. Det är likadant med människor.