Rätten att ta sitt eget liv

Ibland kan det behövas antidepressiv medicin för att få tyst på tankarna... ibland kan de gå över av sig själv eller med terapi...

KBT är lika effektivt som mediciner mot självmordstankar... en kombination av mediciner och terapi är allra bäst...

Jag hoppas att du mår bättre snart, och får livslust och livsglädje tillbaka... så att du kan få känna att det är gott att leva!

Isa-Alise skrev: Ha hopp om att ditt liv kan bli bättre, och att du kan komma att trivas med dig själv och din tillvaro... det blir bättre så småningom... nya dörrar öppnas till sådant du idag inte ens anar kan bli en del av ditt liv... kanske vänskap... någon ny hobby som är rolig... eller varför inte kärlek... det är bara att leva på och öppna sig för möjligheterna som dyker upp...

Du har verkligen förmågan!!! Hoppingivande tankar.
Jag fastnade speciellt för "...öppna sig för möjligheterna som dyker upp...". Vi får hoppas att du "white _light" känner likadant. Det gäller att vara fortsatt nyfiken på livet och öppen för...

white_light skrev: Hur tror du att dom skulle känna om jag först berättar att jag ska ta mitt liv och faktistkt sedan gör det?

Då har de i alla fall kunnat förbereda sig så gott det går, och varit medvetna om dina självmordsplaner.

Jag tror att de flesta som begår självmord lider av depression och depression går oftast att behandla framgångsrikt. Det finns många olika effektiva behandlingsmetoder. Problemet idag är nog att många inte söker hjälp för sina depressioner utan lider i tysthet och med faktiskt en ökad risk för självmord. Självmorden är under nedgång i Sverige och det beror nog på att fler får behandling för sin depression. Vid schizofreni anses depressioner vara orsak till de flesta självmorden.

white_light skrev: Så min fråga är, har man rätten att ta sitt eget liv?
Jag vet inte, frågan kanske har vart uppe tidigare, sökte men hittade inget.
(btw är det någon som har några bra "knep" mot självmordstankar?)

Som småbarnsförälder har man inte rätt att ta sitt liv, annars tycker iaf jag att det är en av de få rättigheterna man som "fri" själ har, frågan är om det är värt det och hur det ska gå till. Universum vill ngt annat med mig eftersom jag ständigt har misslyckats genom åren... Misslyckades första gången som 8-åring och är fortf misslyckad... eller bara stenkorkad. :rolleyes: Satsa på att leva först o dö sen (senare)

Okej, tack för alla svar. Det känns på något sätt bra att få skriva om det här, om än lite.
Men fortfarande, vad kan man göra när man sitter ensam hemma mitt i natten och inte kan komma ifrån tankarna?