Jimmie Trevett, ordförande i RSMH

Sveriges ekonomi går som tåget.

Men människor med psykisk ohälsa som inte kan arbeta tillåts inte hänga med.

Regeringens tre satsningar i år på personer med sjukersättning är bra men långt ifrån tillräckliga. Fortfarande lever många sjukpensionärer under den relativa fattigdomsgränsen – trots att en lite ökad inkomst skulle ge samhällsekonomiska vinster, skriver Jimmie Trevett, RSMH.

Läs mer i GP.se. Tack Geta för tipset!

Kommentar  
Det är bara 8 % med psykossjukdom, som arbetar. Om alla landsting erbjöd IPS-modellen så skulle 30 % kunna jobba. Psykiatrin måste ha som mål att få de med psykossjukdom i arbete. Länge nu har målet varit att vi inte skall vara inlagda. Om IPS-modellen införs borde de fattigas skara minska med 20 %.

Sämst ekonomi har nog de som bor på gruppboende pga hög hyra. Anhöriga måste nog lära sig att ansöka om handikappersättning för att få pengar till den höga hyran. Man kan få max 3000 kr per månad. Bor man på gruppboende är man ju handikappad utan tvekan. En del anhöriga skjuter till privata medel, men det borde gå att undvika.

Värst är de utan ersättning. Direkt efter första psykosen borde man få ekonomisk ersättning, eftersom ekonomiska problem är stressande och kan försämra återhämtningen. Anhöriga kan också vara dåliga på att fixa saker.