Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Tvångsvård och rättspsyk
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 22 oktober 2017
Tvångsvård (LPT) diskuteras ofta (för ofta), liksom bältning, avskiljning, kroppsvisitation och tvångsmedicinering, som kan förekomma då. RSMH driver ofta frågor som tvångsvård och bältning. Att 75 % av dem har missbruk nämns sällan.
Risken för tvångsvård vid schizofreni är bara en gång i livet, men vid missbruk 3 gånger större risk. Under ett år får 1300 personer med schizofreni tvångsvård (3 %) på sjukhus och 550 får tvångsvård i öppenvård (ÖPT). Tvångsvård är långvarigare än frivillig vård och i genomsnitt 3 månader, men kan vara betydligt längre och i år. 25 % av psykiatrins sängplatser upptas av tvångsvård.
För att få tvångsvård krävs allvarlig psykisk störning, som schizofreni, behov av psykiatrisk vård hela dygnet och att du tackat nej till frivillig vård. Ofta anses man vara en fara för sig själv och andra. En undersökning där en läkare träffas personligen (ej telefon) krävs och om du vägrar kan polisen/Kriminalvården hämta dig i hemmet (handräckning). Läkaren skriver ett vårdintyg och anger varför tvångsvård krävs.
På sjukhuset sker en ny undersökning och chefsöverläkaren måste inom 24 timmar besluta om tvångsvård. Vårdplan skall skrivas för tvångsvården och du erbjuds stödperson (som inte arbetar på avdelningen). Den kan fås också 4 veckor efter utskrivning.
Vid tvångsvård längre än 4 veckor måste Förvaltningsrätten besluta om chefsöverläkarens krav på förlängning är giltigt dock högst i 4 månader. En jurist hjälper dig då gratis.
Om du vårdas frivilligt och vill åka hem fast chefsöverläkaren inte godtar det blir det tvångsvård om en annan läkare skriver vårdintyg och beslutet godkänns av Förvaltningsrätten. Det är alltså svårare att få tvångsvård om du väljer frivillig vård först.
Tvångsvård och rättspsyk skall reformeras med ökad delaktighet för patienterna och mer anpassas efter deras önskemål.
Anhöriga kan kontakta läkare om de tycker vård är absolut nödvändigt för att undersöka om vårdintyg och tvångsvård behövs.
Tvångsvården kan överklagas när som helst till Förvaltningsrätten och du får då gratis hjälp av en jurist.
Vid tvångsåtgärder, som bältning eller tvångsmedicinering kan vara en skräckfylld upplevelse, som ger risk för en ångestsjukdom, som heter PTSD. Den skräckfyllda upplevelsen återupplevs, kan ge mardrömmar och sömnsvårigheter. Också skräckfyllda psykoser kan ge PTSD.
Tvångsvård anses av vissa som psykiatrins fel, men lagarna (LPT) är fattade av Riksdagen och alltså folket. Psykiatrin måste följa lagarna om tvångsvård.
Tvångsvård kostar ofta 100 kr per dygn, som andra inläggningar, men kan vara gratis i vissa landsting.
Orden var jätteviktiga för både mig och Ted
- Kategori: Övrigt
Kenneth Gärdestad
Det är tjugo år sedan Ted Gärdestad gick bort.
Ändå ligger hans musik nu etta på Svensktoppen och snart kommer filmen om hans liv.
Bakom hans artistkarriär fanns alltid storebrodern Kenneth, han som skrev alla sångtexterna.
Läs mer hos Dagens Nyheter.
Kroppsliga sjukdomar
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 17 oktober 2017
Vid schizofreni fås lättare kroppsliga sjukdomar, som högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes, stroke, lungsjukdom, infektioner och fetma. Upp till 75 % har kroppslig sjukdom, som också försämrar livskvalitén. En med schizofreni kan ibland i medelåldern ha samma kroppsliga problem som åldringar. Ofta orsakad av dålig livsstil, som rökning, missbruk, fetma, dålig diet och för lite motion. Stillasittande långa perioder kan ge ohälsa också.
Kognitiva och negativa symptom kan negativt påverka kroppsliga hälsan genom att försvåra förändringar av livsstil, minska upptäckten av egna kroppsliga sjukdomar samt att beskriva dem för läkaren.
Vissa antipsykotika anses öka risken för övervikt och ge en liten höjning av diabetes. Tonåringar och personer som aldrig tidigare fått antipsykotika får lättare övervikt och störd ämnesomsättning av antipsykotika. Fetma hos en normal person förkortar livet med 11 år.
Antipsykotika har fått skulden för överdödligheten, men vid normala doser orsakar antipsykotika ingen överdödlighet. Utan antipsykotika är dödligheten störst, men höga doser antipsykotika kan ge högre dödlighet utom vid självmordsbenägenhet. Antipsykotika och antidepressiva verkar i Sverige minska dödligheten med 15 resp. 40 % vid schizofreni.
Somliga vill inte använda antipsykotika för rädsla för biverkningar och förtida död. Men vid schizofreni verkar dödligheten vara högre utan antipsykotika, vilket är viktigt att veta.
Bensodiazepiner dagligen kan troligen öka dödligheten med upp till 70 %. Använd hellre SSRI-antidepressiva, som Sertralin mot ångest, som verkar minska dödligheten med 40 %.
I genomsnitt dör en man med schizofreni 15 år tidigare än normalt på grund av kroppsliga sjukdomar dvs 64 år gammal, medan kvinnor dör 12 år tidigare och vid 72 år. Döden börjar alltså närma sig i 60 - 70 års åldern och det gäller att vara särskilt vaksam då.
I Sverige är dödligheten vid schizofreni 4,8 gånger högre än normalt. Vanligaste dödsorsaken vid schizofreni i Sverige är hjärt-kärlsjukdom 33 %, cancer 17 %, lungsjukdomar 11 % och självmord 10 %.
Är din familj jobbig?
- Kategori: Självhjälp
Uppdaterad: 17 oktober 2017
Svenska familjer med schizofreni har det nog bland de bästa i världen. Vår schizofrenivård räknas bland den bästa i världen och psykiatrer specialiserade på schizofreni finns för alla, medan i USA kan det vara svårt att hitta dem.
I USA är schizofrenivården är ganska dålig och dessutom väldigt dyr (8 dagars inläggning minst 100 000 kr) jämfört med i USA har de svenska föräldrarna mycket bra och slipper gå i konkurs på grund av barnets sjukhusräkningar, vilket förekommer i där.
Familjen har ofta svårt att upptäcka insjuknandet, vilket fördröjer vårdinsatserna. Stigmat och individens ovilja att kontakta vården bidrager också. Kriser och uppenbara psykotiska symptom är det som gör att vården kontaktas.
På mentalsjukhusens tid slapp anhöriga allt besvär och ofta hamnade man där för att anhöriga inte orkade.. En svensk psykiater sa på TV att nedläggningen av mentalsjukhusen innebar en ökad belastning på anhöriga, som då får ställa upp. 60 % av de som insjuknar i allvarlig psykisk sjukdom bor hos sina föräldrar och siffran sjunker bara 10-20 % för de med fler inläggningar. För schizofreni tyder många studier på att två tredjedelar av anhöriga upplever stress och belastning av sin vårdroll. Värst för nyinsjuknade och missbrukare. Vid längre tids sjukdom avtar föräldrarnas stress.
En svensk studie fann att anhöriga lägger ner 20 timmar i veckan på att hjälpa. Siffran låter hög för ingen på viska.se får 20 timmar i veckan och kommunens boendestöd, som 25 % får består oftast 1-4 timmar i veckan. Troligen är merparten av anhörigas insatser onödiga och kan vara ett sätt att stilla sin egen oro för att något skall hända.
En färsk studie visade att 32 % av de som får schizofreni har föräldrar utan schizofrenigener och som är helt normala. Övriga har anhöriga med schizofrenigener och som också har milda kognitiva problem med förhöjd risk för psykoser. Ångest, depression mm brukar vara 2-4 gånger vanligare än normalt hos föräldrar.
En undersökning i Sverige för 10 år sedan tydde på att 40 % av de anhöriga hade själva behov av viss psykiatrisk vård. Det kan göra att alla föräldrar inte orkar riktigt med för de har egna problem med t.ex kognitiva svårigheter och de problemen förvärras av belastningen av barnets schizofreni, vilket framkallar skäll och kritik.
Patienter låg fastspända för länge på vuxenpsyk i Hudiksvall
- Kategori: Kritik
Anna Eklund spändes fast flera gånger Foto: Kristian Bruce Bolinder/Sveriges Radio
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har gått igenom journaler som visar att patienter har legat fastspända längre än fyra timmar utan ny bedömning av en chefsöverläkare.
Läs mer hos P4 Gävleborg. Tack Geta för tipset!
Inre klockan går oregelbundet vid schizofreni
- Kategori: Nya rön
En metaanalys undersökte tidsuppfattningen och tidsinformationsprocesseringen hos personer med schizofreni i 68 studier under 65 år.
Personer med schizofreni har en annorlunda tidsuppfattning än hos friska.
Det är mycket större variation i sättet hur ett tidsintervall uppfattas hos personer med schizofreni än normalt.
Vid schizofreni är också mindre precisa när det gäller att bedöma tidsordningen av händelser.
En teori är att fel i tidsinformationprocesseringen kan ge symptom som hallucinationer och urkoppling mellan handlingar och tankar.
Resultaten tyder på att den inre klockan vid schizofreni går inte i konstant hastighet.
Läs mer hos NEWS Medical.
Insjuknande i unga år inte så allvarligt
- Kategori: Nya rön
En litteraturstudie har gjorts på hur schizofreni, som börjar i tonåren påverkar sjukdomsförloppet.
Det har ansetts att man kan bli mycket sjukare då, men resultatet blev att det finns en liten statistiskt sett signifikant skillnad, som tyder på försämring.
Inte så tydlig som ansetts tidigare.
Män som insjuknar tidigt kan ha en särskilt dålig prognos.
Försämring sker vid lång obehandlad psykos, psykos i familjen och vid missbruk.
Tidigare insjuknande ger längre tids sjukdom, större kostnader för samhället både i arbetsförlust och vårdkostnader
Läs mer hos The Mental Elf.
Läs originalartikeln i fulltext.
30 % med schizofreni klarar sig utan antipsykotika efter 10 år
- Kategori: Läkemedel
I Sverige tror jag det är 20 %, som inte använder antipsykotika
En dansk studie på 496 personer med schizofreni visar att efter 10 år klarar sig 30 % utan antipsykotika och de saknar psykos.
Forskarna säger att de är i remission, där man kan vara helt frisk eller kan man kanske ha ångest och svaga psykossymptom.
Kvinnor utan missbruk och med hög funktionsnivå och som arbetar har störst chans till detta.
Det var dock bara 303 som dök upp på uppföljningen och antagligen inte de sjukaste.
Läs mer hos forskning.no.
Abstract från Schizophrenia Research.
Träning positivt vid första psykosen hos unga
- Kategori: Ny behandling
Studien Fitforlife som genomfördes i Stockholm syftade till att genom fysisk träning öka funktionsförmågan hos unga personer drabbade av förstagångsinsjuknande i psykos.
Nu är studien avslutad, men träningen visade så goda resultat att den har blivit en del av verksamheten på mottagningen för förstagångsinsjuknade vid Norra Stockholms psykiatri.
Deltagarna tränade gratis en timme tre gånger i veckan under tolv veckor.
Preliminära resultat från studien visar förbättringar när det gäller social funktionsförmåga och kognitionen.
Läs mer hos Folkhälsoguiden. Tack Therese Boström för länken!
App ska göra psykiatrin mer begripligt för unga
- Kategori: Appar
Emeli Lanninge har varit med och tagit fram appen "Min utredning". Foto: Liselotte Mellesmo/Sveriges Radio
Appen "Min utredning". som ska hjälpa barn och ungdomar att förstå och känna sig trygga i sin kontakt med psykiatrin, har blivit nominerad till Sveapriset.
Läs mer hos P4 Västmanland.
Sida 319 av 444
Läs mer: Tvångsvård och rättspsyk