Emiliana Borrelli har gjort denna studie
Parkinsonism (stelhet, darrningar, långsamma rörelser) är en biverkan av gamla antipsykotika och särskilt Haldol, men även Risperidon i höga doser kring 6 mg/dag.
En ny undersökning tyder på att parkinsonism orsakas av blockad av dopamin-2-receptorer i interneuron i hjärnans striatum.
Blockaden ökar frisättningen av acetylkolin, som orsakar parkinsonismen.
Studien förklarar varför denna biverkan uppstår och att antipsykotika, som också blockerar acetylkolin (Clozapine, Olanzapin, Seroquel/Quetiapin) kan vara bra vid denna biverkan.
Läs mer hos MedicalXpress.
Läs också nyheten Nyare antipsykotika ger inte rörelsestörningar utan bara gamla antipsykotika.
Läs Viska:s Rörelsebiverkningar av antipsykotika.
Yale är det 10:e bästa universitet i världen
En individs risk för att få psykos kan nu bli säkrare uppmätt än tidigare efter en riskkalkylator från Yale Universitet i USA.
Ungefär 20-30 % av individer, som är 12-35 år gamla, som har tidiga tecken på psykos utvecklar psykos inom 2 år. Genom att utveckla en riskkalkylator baserad på profiler av riskindikatorer går det ange sannolikheten för psykos hos individer.
Risken för psykos i denna studie var 16 % efter 2 år.
Mer av ovanligt tankeinnehåll och misstänksamhet, större nedgång i socialförmåga, sämre ordinlärning och minne, långsammare processtid och lägre ålder bidrog till individens risk för psykos.
Risken för en individ bestäms via profilen på dessa 5 faktorer tillsammans med om schizofreni finns i familjen och stressande och traumatiska livshändelser.
Läs mer hos Yale News.
Vissa kan ha agitation 12 gånger per år
Agitation förekommer hos 90 % med schizofreni, schizoaffektiv och bipolär (särskilt vid mani) och akut agitation kan finnas 12 gånger per år.
Agitation karaktäriseras av rastlöshet, irriterad, meningslösa rörelser, kraftigare svar på stimulans och svåra känslomässiga och kroppsliga påfrestningar.
Risk finns för att skada sig själv och andra, vilket gör att agitation skall snabbt behandlas.
Beteendeterapi med de-eskalering kan fungera, men vid svårare agitation krävs läkemedel också.
En metaanalys på 3800 patienter med agitation visade att efter en timme var Zyprexa/Olanzapin bäst och efter 2 timmar Risperidon + Iktorivil.
De-eskaleringsteknik kan göra att placeboeffekten ökar och göra det svårare att bevisa effekt av läkemedel.
Läs mer hos MPR
En genomgång av 82 kliniska studier hur antidepressiva påverkar schizofrenin, som tillägg till antipsykotika har gjorts.
Antidepressiva har en liten positiv effekt med liten risk för att förvärra psykossymptom och biverkningar.
Ungefär 30 % med schizofreni får antidepressiva. I USA rekommenderas det mot depression och negativa symptom, medan i England anses nyttan otillräckligt bevisad.
Antidepressiva hade följande effekter: depression - 25 %, negativa symptom - 30 %, positiva symptom - 17 %, alla symptom -25 %, och livskvalite förbättrades 32 %.
Antidepressiva skiljde sig inte från kontroller vad gällde återfall i psykos, medicinavbrott och biverkningar.
Biverkningar, som kopplades till antidepressiva var magont, förstoppning, yrsel och muntorrhet.
Läs mer hos Healio.
Dr Kate Merrit - läkemedel som sänker glutamat kan ha effekt mot schizofreni
60 studier på glutamatnivåerna i hjärnan har analyserats. Viktigast var att glutamat är förhöjd i flera delar av hjärnan: mediala temporala kortex, basala ganglierna och talamus.
Förändringarna varierade med sjukdomsförloppet.
De med tidiga tecken på schizofreni hade förhöjt glutamat i mediala frontala kortex , men inte vid schizofreni i flera år.
I mediala temporala kortex var det motsatsen.
Detta tyder på att läkemedel, som kan sänka glutamat kan ha effekt mot schizofreni.
Läs hos MedicalResearch.
Pensionsmyndigheten har ett kalkylprogram på sin hemsida, där man kan göra en preliminär beräkning av sitt bostadstillägg, som kan fås vid över 65 års ålder.
Den fungerar inte vid aktivitetsersättning eller sjukersättning.
Har man låg ersättning kan man få 93 % av hyran fast det finns ett tak dvs maxhyra,
Sedan är man efter betald hyra garanterad en minimiinkomst automatiskt genom förhöjt bostadstillägg.
Läs mer hos Pensionsmyndigheten.
Vid schizofreni ökade risken 2,5 gånger
En studie indikerade att de med antipsykotika har en högre risk för hjärtinfarkt jämfört med de som inte använder antipsykotika.
Risken var speciellt hög vid schizofreni eller vid användning kort tid.
Studien var en metaanalys dvs litteraturstudie på 9 olika studier.
De med antipsykotika har 1,9 gånger högre risk för hjärtinfarkt.
Vid schizofreni 2,5 gånger och vid användning kortare tid än en månad 2,6 gånger.
Läs mer hos Healio.
Socialstyrelsen har ett test där du kan göra en mycket förenklad beräkning för att få reda på om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.
Beräkningen bygger dels på riksnormen, dels på uppgifter som du själv matar in. Dina uppgifter sparas inte i systemet.
Socialtjänstens beslut bygger på en individuell bedömning.
Om du till exempel har pengar på banken eller realiserbara tillgångar som aktier påverkar det din rätt till försörjningsstöd.
Här finns Socialstyrelsens test.
Temesta (lorazepam) ges ofta vid behov och kan skapa bråk om man nekas den
Vid behovs medicinering ges ofta i samband med inläggningar och särskilt i början av inläggningen.
Det är den vanligaste behandlingen då. Vanligast är Temesta (bensodiazepin), Haldol eller Olanzapin eller sömnmedel, som Zoplikon.
En studie av de kliniska studier, som finns där vid behovs medicinering, som tillägg jämförts med enbart vanlig medicinering visade att goda bevis saknades för effekt och att få studier görs på denna medicinering.
Eftersom denna typ av medicinering är obevisad är det viktigt att patienten får vara delaktig i beslutet.
Nackdelen med att ge bensodiazepiner är risk för missbruk och beteendeförändringar, samt när de nekas mer benso av personalen kan leda till bråk med tvångsåtgärder, som bältning.
Läs mer hos The Mental Elf.
Alkohol har också viss GABA-effekt, men höjer också dopamin. Benso har GABA-effekt också
En ny studie har jämfört personer med schizofreni med friska syskon med hjälp av magnetröntgen för att mäta glutamat och GABA i hjärnan på levande personer.
Glutamat ökar signaleringen, medan GABA hämmar den.
Resultatet blev att både de med schizofreni och deras friska syskon hade sänkt glutamat, men bara de med schizofreni hade sänkt GABA och alltså inte friska syskon.
Forskarna säger att studien antyder att GABA kan ha betydelse för schizofreniutvecklingen.
De tror också att denna mätmetod kan få betydelse för att avgöra, vilken typ av medicinering skall väljas. Studien omfattade dock bara 20 personer per grupp.
Läs mer hos ScienceDaily.
Sida 348 av 441