Uppdaterad: 23 augusti 2017
För att lyckas att själv behandla symptom krävs rätt strategi. 50 % har kvarvarande symptom trots medicin och andra behandlingar. Dessutom kan lindrigare symptom vara svåra att få bort med medicin. Psykofarmaka brukar alltid vara bättre vid kraftigare symptom t.ex vid inläggning. Det är då det märks en kraftig effekt. Därför är det viktigt att prova självhjälp som tillägg till din vanliga behandling när du har symptom som besvärar dig. Idag tillbringar en med schizofreni 2 % av tiden hos psykiatrin, så resten av tiden är det självhjälp, som gäller.
Tänk på att ett symptom kan påverka andra symptom. Om du lindrar ångest kan röster och paranoia minska också. Ångest, sömnsvårigheter och stress är viktiga och besvärliga symptom, som påverkar andra symptom.
Ett självhjälpsråd kan nog kosta 200 miljoner kronor att vetenskapligt bevisa effekt för och därför är självhjälp inte så väl bevisad. Appar kan ge möjlighet att bevisa effekten av självhjälpsråd billigt, men vi är inte där än. Psykosociala behandlingar, som ger kunskaper och självhjälpsråd har dock ofta bevisad effekt, vilket indirekt bevisar nyttan av självhjälp.
Identifiera symptom som är envisa och som inte går över. Börja behandla det symptom som är värst och som mest stör din vardag. Du skall bara behandla ett symptom i taget. Skriv ner på ett papper hur symptomet brukar upplevas. Viska har ett pdf-formulär för detta som är mycket bra, som man kan skriva i och spara. Formuläret tar också upp ångest, sömn och stress, som kan förstärka andra symptom och viktiga att därför bedöma. Formuläret finns här.
Kartlägg dina symptom. Skriv ner på papper hur ofta dina symptom kommer, deras styrka och ange också om något i din omgivning kan ha varit orsaken. I denna bok kan du mäta hur stora de flesta symptomen är, vilket är unikt för självhjälpsböcker. Genom att göra så kan du komma på vad som kan förvärra eller lindra dina symptom. Psykossymptom påverkas ofta av omgivningen.
Följ självhjälpsråden för det symptom du har och starta din självbehandling men testa bara ett råd i taget. Fortsätt att kartlägga dina symptom, så att du ser om du får någon effekt av din behandling.
De råd du märker ger effekt använder du mer av och mindre av de råd, som inte ger så bra effekt. Planera också hur ofta du skall ge dig behandlingen. Mediciner doseras regelbundet och samma sak gäller att självhjälpen måste upprepas och särskilt när du får symptom.
Utvärdera din behandling. Det kan krävas att du försöker förbättra och förändra din behandling och självhjälpen, så den blir bättre anpassad till din situation. Använd symptomskalorna i denna bok för ditt symptom eller PANSS eller BPRS-skalorna, som mäter många olika symptom samtidigt. Du kan då se om andra symptom också minskar.
Minst två olika självhjälpsråd bör du använda för varje symptom. Forskningen visar att de med fler självhjälpsråd i behandlingen lyckas bättre att behandla envisa symptom.
Hämtad delvist från boken:
Clinical Handbook of Schizophrenia (2008) sid 273-274.
Emiliana Borrelli har gjort denna studie
Parkinsonism (stelhet, darrningar, långsamma rörelser) är en biverkan av gamla antipsykotika och särskilt Haldol, men även Risperidon i höga doser kring 6 mg/dag.
En ny undersökning tyder på att parkinsonism orsakas av blockad av dopamin-2-receptorer i interneuron i hjärnans striatum.
Blockaden ökar frisättningen av acetylkolin, som orsakar parkinsonismen.
Studien förklarar varför denna biverkan uppstår och att antipsykotika, som också blockerar acetylkolin (Clozapine, Olanzapin, Seroquel/Quetiapin) kan vara bra vid denna biverkan.
Läs mer hos MedicalXpress.
Läs också nyheten Nyare antipsykotika ger inte rörelsestörningar utan bara gamla antipsykotika.
Läs Viska:s Rörelsebiverkningar av antipsykotika.
Yale är det 10:e bästa universitet i världen
En individs risk för att få psykos kan nu bli säkrare uppmätt än tidigare efter en riskkalkylator från Yale Universitet i USA.
Ungefär 20-30 % av individer, som är 12-35 år gamla, som har tidiga tecken på psykos utvecklar psykos inom 2 år. Genom att utveckla en riskkalkylator baserad på profiler av riskindikatorer går det ange sannolikheten för psykos hos individer.
Risken för psykos i denna studie var 16 % efter 2 år.
Mer av ovanligt tankeinnehåll och misstänksamhet, större nedgång i socialförmåga, sämre ordinlärning och minne, långsammare processtid och lägre ålder bidrog till individens risk för psykos.
Risken för en individ bestäms via profilen på dessa 5 faktorer tillsammans med om schizofreni finns i familjen och stressande och traumatiska livshändelser.
Läs mer hos Yale News.
Vissa kan ha agitation 12 gånger per år
Agitation förekommer hos 90 % med schizofreni, schizoaffektiv och bipolär (särskilt vid mani) och akut agitation kan finnas 12 gånger per år.
Agitation karaktäriseras av rastlöshet, irriterad, meningslösa rörelser, kraftigare svar på stimulans och svåra känslomässiga och kroppsliga påfrestningar.
Risk finns för att skada sig själv och andra, vilket gör att agitation skall snabbt behandlas.
Beteendeterapi med de-eskalering kan fungera, men vid svårare agitation krävs läkemedel också.
En metaanalys på 3800 patienter med agitation visade att efter en timme var Zyprexa/Olanzapin bäst och efter 2 timmar Risperidon + Iktorivil.
De-eskaleringsteknik kan göra att placeboeffekten ökar och göra det svårare att bevisa effekt av läkemedel.
Läs mer hos MPR
En genomgång av 82 kliniska studier hur antidepressiva påverkar schizofrenin, som tillägg till antipsykotika har gjorts.
Antidepressiva har en liten positiv effekt med liten risk för att förvärra psykossymptom och biverkningar.
Ungefär 30 % med schizofreni får antidepressiva. I USA rekommenderas det mot depression och negativa symptom, medan i England anses nyttan otillräckligt bevisad.
Antidepressiva hade följande effekter: depression - 25 %, negativa symptom - 30 %, positiva symptom - 17 %, alla symptom -25 %, och livskvalite förbättrades 32 %.
Antidepressiva skiljde sig inte från kontroller vad gällde återfall i psykos, medicinavbrott och biverkningar.
Biverkningar, som kopplades till antidepressiva var magont, förstoppning, yrsel och muntorrhet.
Läs mer hos Healio.
Dr Kate Merrit - läkemedel som sänker glutamat kan ha effekt mot schizofreni
60 studier på glutamatnivåerna i hjärnan har analyserats. Viktigast var att glutamat är förhöjd i flera delar av hjärnan: mediala temporala kortex, basala ganglierna och talamus.
Förändringarna varierade med sjukdomsförloppet.
De med tidiga tecken på schizofreni hade förhöjt glutamat i mediala frontala kortex , men inte vid schizofreni i flera år.
I mediala temporala kortex var det motsatsen.
Detta tyder på att läkemedel, som kan sänka glutamat kan ha effekt mot schizofreni.
Läs hos MedicalResearch.
Pensionsmyndigheten har ett kalkylprogram på sin hemsida, där man kan göra en preliminär beräkning av sitt bostadstillägg, som kan fås vid över 65 års ålder.
Den fungerar inte vid aktivitetsersättning eller sjukersättning.
Har man låg ersättning kan man få 93 % av hyran fast det finns ett tak dvs maxhyra,
Sedan är man efter betald hyra garanterad en minimiinkomst automatiskt genom förhöjt bostadstillägg.
Läs mer hos Pensionsmyndigheten.
Vid schizofreni ökade risken 2,5 gånger
En studie indikerade att de med antipsykotika har en högre risk för hjärtinfarkt jämfört med de som inte använder antipsykotika.
Risken var speciellt hög vid schizofreni eller vid användning kort tid.
Studien var en metaanalys dvs litteraturstudie på 9 olika studier.
De med antipsykotika har 1,9 gånger högre risk för hjärtinfarkt.
Vid schizofreni 2,5 gånger och vid användning kortare tid än en månad 2,6 gånger.
Läs mer hos Healio.
Socialstyrelsen har ett test där du kan göra en mycket förenklad beräkning för att få reda på om din ekonomi ligger över eller under nivån på försörjningsstöd.
Beräkningen bygger dels på riksnormen, dels på uppgifter som du själv matar in. Dina uppgifter sparas inte i systemet.
Socialtjänstens beslut bygger på en individuell bedömning.
Om du till exempel har pengar på banken eller realiserbara tillgångar som aktier påverkar det din rätt till försörjningsstöd.
Här finns Socialstyrelsens test.
Temesta (lorazepam) ges ofta vid behov och kan skapa bråk om man nekas den
Vid behovs medicinering ges ofta i samband med inläggningar och särskilt i början av inläggningen.
Det är den vanligaste behandlingen då. Vanligast är Temesta (bensodiazepin), Haldol eller Olanzapin eller sömnmedel, som Zoplikon.
En studie av de kliniska studier, som finns där vid behovs medicinering, som tillägg jämförts med enbart vanlig medicinering visade att goda bevis saknades för effekt och att få studier görs på denna medicinering.
Eftersom denna typ av medicinering är obevisad är det viktigt att patienten får vara delaktig i beslutet.
Nackdelen med att ge bensodiazepiner är risk för missbruk och beteendeförändringar, samt när de nekas mer benso av personalen kan leda till bråk med tvångsåtgärder, som bältning.
Läs mer hos The Mental Elf.
Sida 346 av 439