Inte så sjuk som du tror...
Årligt vårdbehov vid schizofreni, schizoaffektiv och vanföreställningssyndrom:
Inlagd: | 6,4 dagar |
Läkarbesök: | 1,4 |
Sköterskebesök: | 18,6 |
Kuratorbesök: | 1,2 |
Annan personal: | 6,3 |
199 personer i Sverige år 2007. Från IHE.
50 % av psykiatrins vårdplatser är lika delar tvångsvård och rättspsyk (hot & misshandel), där 75 % har missbruk.
Vid schizofreni får 4 % tvångsvård varje år och 1 % sitter på rättspsyk. Tvångsvård alltså vart 25:e år och rättspsyk vart 500:e år.
Testa Viska-appen
En gratis självhjälpsapp. Nu buggfixad. För android 5 och över här och för android 4 och över här. Nu finns små ikoner med Viska-gubben på varje rad i menyn. Appen bättre än någonsin.
Finns också som webb-app: https://www.viska.se/app7/
Prenumerera på nyhetsbrev
Att vi i samhället bryr oss om varandra minskar den psykiska ohälsan
- Kategori: Psykosocialt
Fredrik Gothnier
I samhället idag ställs grupper mot varandra. Jag vet att det går att fatta vilka tokiga politiska beslut som helst. Så varför kan vi inte fatta besluten att bry oss om, och hjälpa alla grupper? Ju mer utsatt en person är – ju mer hjälp behöver personen.
Jag har sett att personer med psykisk ohälsa som börjar må bättre inte bara blir hjälpta av psykiatrin.
Att få ett liv med människor runt omkring en som bryr sig om eller känner kärlek till en och för vilka jag spelar roll är många gånger lika viktigt för den psykiska hälsan som andra insatser.
Den psykiska ohälsan ökar i Sverige.
Jag anser att social isolering och samhällets för hårda krav på människor är en stor bidragande orsak.
Läs mer hos RSMHBloggen.
Antipsykotika förknippade med ökad dödlighet vid demens
- Kategori: Läkemedel
Kring millennieskiftet ifrågasattes lämpligheten av antipsykotiska läkemedel till patienter med demens, då läkemedelsmyndigheter varnade för ökad dödlighet.
Fortfarande får emellertid flera procent av patienterna med demens antipsykotika och nyligen konstaterade Socialstyrelsen att förskrivningen börjat öka efter en lång period av minskning.
Det är därför av vikt att identifiera faktorer bakom dödligheten hos dessa patienter, så den kan undvikas.
Läs mer hos Läkartidningen.
Något färre äldre får medicin mot psykos
- Kategori: Läkemedel
Användningen av antipsykotiska läkemedel på äldreboenden i Tidaholm har minskat, men är fortfarande hög jämfört med i de flesta närliggande kommuner.
Det visar nya siffror från Socialstyrelsen.
Aggressivitet kan vara en del av sjukdomsbilden vid senildemens.
Då kan antipsykotiska läkemedel vara till hjälp, precis som vid psykotiska symptom, enligt Socialstyrelsen.
Dock används dessa läkemedel enligt Socialstyrelsen ofta inom äldrevården även för att dämpa andra symptom vid demens, så som motorisk oro eller rop och har då oftast ingen effekt, eller en mycket begränsad effekt.
Läs mer hos Skövde Nyheter.
Samhall är för billiga – slår ut våra företag
- Kategori: Arbete och studier
Städföretag verksamma i glesbygd får inte offras på det goda syftets altare.
Staten måste se över ersättningen till Samhall.
Vi på Almega Städföretagen, utmanar Samhall att, liksom privata städföretag, öppet redovisa hur man använder sina skattepengar.
Läs mer hos Aftonbladet. Tack Geta för tipset!
Ofrivilliga rörelser ej bara tardiv dyskinesi
- Kategori: Biverkningar
Austedo är en av två mediciner mot tardiv dyskinesi som finns i USA
Inte bara tardiv dyskinesi finns utan också spontan dyskinesi (SD), som beskrevs redan för 100 år sedan av Kraepelin när antipsykotika inte fanns.
Ju värre psykossymptom desto värre SD men minskar när psykossymptomen minskar, medan vid TD ser man inte detta.
Dessa dyskinesier har med den genetiska sårbarheten att göra vid schizofreni.
SD förkommer hos schizotyp och är 2-3 gånger vanligare hos föräldrar och syskon till den med schizofreni.
SD är ganska vanlig vid schizofreni och ökar med åren. 4 % har SD efter första psykosen och 40 % hos de som insjuknar över 60 år. De är sällsynta hos normal befolkningen, men risken ökar vid hjärnskador. SD finns ej hos bipolära som kan få TD.
SD minskar med antipsykotika, men det gör också TD, men därför att parkinsonismrörelser minskar. De två mediciner mot TD, som finns vet man inte om de har effekt mot SD.
Läs mer hos Psychiatric Times.
Depåinjektioner: Psykiaterns roll
- Kategori: Läkemedel
De har en lite sensationell förklaring varför så få i USA får depåinjektioner.
De med svår psykisk sjukdom har dåligt försäkringsskydd och måste gå till statliga kliniker, som saknar läkare, som kan skriva ut depåinjektioner.
Generellt mot positiva symptom ger antipsykotika liknande effekt utom Clozapine som är starkare.
Läs mer hos MD
Depåinjektioner: Hur bra tål man dem
- Kategori: Läkemedel
Främsta risken för depåinjektioner är om neuroleptiskt malignt syndrom uppstår, men det är extremt sällsynt och de har inte sämre behandlingsresultat med depåinjektion än de som får tabletter.
Studier har gjorts där tablettbehandling jämförts med depåinjektioner avseende biverkningar och ingen skillnad sågs.
Men tabletter kan vara sämre för när tabletten tas blir koncentrationen hög.
Läs mer hos MD.
Genvariant påverkar effekt av Abilify och Risperdal
- Kategori: Läkemedel
Hos patienter med en för låg eller för hög aktivitet hos CYP2D6-enzymet i levern misslyckas behandlingen i mycket större utsträckning, med all sannolikhet beroende på biverkningar respektive avsaknad av effekt, säger Martin Jukic, Karolinska institutet.
Både de med för höga och de med för låga läkemedelskoncentrationer bytte ofta medicinering.
Det var Risperidon och Aripiprazol, som studerades.
Läs mer i Läkemedelsvärlden.
Ta tag i ohälsan bland personer med funktionsnedsättning
- Kategori: Kroppslig hälsa
Det skriver riksdagsledamöter Bengt Eliasson och Lina Nordquist.
Nästan varannan man och var tredje kvinna med funktionsnedsättning upplever sig ha ett dåligt allmänt hälsotillstånd.
Enligt Folkhälsoinstitutet kan ohälsan minska med en tredjedel om individen får:
- Tryggare och stabilare ekonomi.
- Ökat socialt deltagandet.
- Motverka överviktsproblem.
- Allmänt bättre bemötande av sjukvården.
Läs mer hos Dagens Medicin.
RSMH behöver återfinna sin brukarkompass
- Kategori: Debatt
Hannes Qvarfordt
Jag skall direkt säga, att jag i det här blogginlägget uttrycker mina personliga ståndpunkter, även om jag gör det som, bland annat, ledamot i RSMH:s intressepolitiska utskott.
Det kan knappast ha undgått någon i RSMH-rörelsen, att den befinner sig i både en medlemskris och en ideologisk kris.
Vi tappar medlemmar och är på väg att bli nästintill en pensionärsorganisation.
Min egen uppfattning är att det beror både på en bristfällig ”marknadsföring” och på att vårt budskap är mycket otydligt.
Unga människor – av psykiatrin indoktrinerade med att de lider av specifika psykiska sjukdomar – söker sig hellre till de specialföreningar som motsvarar de diagnoser de har fått.
Läs mer i RSMHBloggen.
Sida 243 av 440