Alternativ;
Du var ju mycket inne på att psykiatrin är mest medicinförsäljare. Fast du kanske menar att det är med stöd av något dogma, som de säljer medicin. Jag har en sjukdomshistoria som började med en kronisk tarmkatarr, efter att jag hade fyllt tolv år. Behandlande läkare remitterade mig till en samtalskontakt. Tarmkatarren försvann när jag hade fyllt sjutton. Senare när jag hade fyllt 30 år sökte jag självmant upp psykiatrin och blev inlagd för observation. Därefter följt av en inläggning efter utredning som visade att jag hade en psykos. Jag kan ju säga en del positivt och även en del negativt när jag tänker tillbaka. Jag har nu snart varit förtidspensionerad i tolv år. Jag tror att det finns oerhört mycket som man inte vet eller känner till. I huvet på en landstingspolitiker tillexempel. Eller de vanföreställningar som undertrycks och dyker upp i huvudet vid lediga stunder.
