Jag kallar mig inte för religös. Ändå tror jag på en gud. Men för mig är det väldigt enkelt och jag brukar inte tänka så mycket på det.
Allt ställdes på en spets för mig. Finns det en mening med att jag finns till, eller är allt bara någon slump.
Eftersom jag inte kunde stå ut med känslan att vara helt ensam i all meningslöshet. Så formades en annan känsla i kroppen av att det finns något mer.
Nu ser jag livet som en gåva och jag tror inte det är meningen att vi skall gå runt och tänka på sådana här saker för mycket. Utan bara ta vara på den tid vi får.
Och för mig är det helt ok att andra inte tror på en gud.
Jag vet inte om jag tror på Gud.. men jag tror på något.. att det finns något där ute.. men jag vet inte vad..
Finns det något särskilt ord för sån här tro som jag har..?
