notwoodstock skrev: [Andar, vad lever man med?!]
Jag själv tror flera saker har påverkat mig. Trots att jag var troende, och noggrann med sanningen och annat viktigt, så förstod jag inte vad villoandar och annat sådant kan ställa till med. De inre rösterna är jag van vid att tänka på, som från Andevärlden.
Idag, så har jag Jesus med mig, men inte på samma sätt som när jag kunde jobba och då hade det mer normalt. Trots att många kristna vänner antagligen har bett för mig. Men samtidigt så har jag växt till i kunskap. Och förhoppningsvis förtröstan.
En väg ur trassliga andar kan också vara att bo bra, som i mitt fall, i ett gruppboende. Även om det här finns missbrukare också, så tycker jag detta är en fråga om människosyn. För även om jag själv aldrig har provat någon drog, så vet man ju aldrig vad andras trassel egentligen berott på.
Svenska Kyrkan säger "Gud ser Människan".